denna anlitas utöfwer hwad genom äterwert tillslyter. Redan 1731 ansågos sko garne i Norrland wara få Hårdt mede tagna att inskrankning i den förut medgifna fria skogsafwerkningen påkallades. Den af de höga priserna alstrade winningslystnaden, brist på kunskap om en rått skogshushållning, saknad tillsyn, af: wittringens längsamhet, stogseldar, otidigt swedjande anföras som orsaker till fkogsförstörelsen, hwari äfwen kronohemmansåboer, frononybyggare och boställsinnehafware i tysthet bidraga och stundom dere för åfwen fått böta. Wid qvinqvenniets slut unnos af sågar i Medelpad: 369 grofbl:a, 31 finbl, i S. Angerm. 131 dito il dito med af: mwerfuings: ratt, 60 hus: behojs å fro: noskogar i Norra vita 9 dito 7 dito med d:o, 83 dito, och har antalet grof sariga under sista 5 åren minskats med 5, hwaremot de finbladiga öfats med 18 och husbelofsjä garne med 11. För aft skaffa timmer ät alla dessa sågar anwaåndas allehanda ut wågar, deribland inföp af hela ffogstrafe ter med 50 års afwerlningsrätt, hwilka köp, ehuru mmere skadliga i fjellsocknarne, derifrån det ej lönar sig att transportera annat än grof och mogen skog, dock blifwa så mycket menligare för ffrogarne ine Dre landet, der, i anseende till den mins dre transportfostnaden, äfwen den yngre skogen afwerkas till wed, hwarigenom trafterna återfalla till hemmanen alldeles far la och fordra många mansaldrar för ås terwext. För afwerkningen of de inföpta stogstrakterna är landets personal otid räcklig, hwarföre Dalkarlar, Wermlånningar och Smålänningar iill ide ringa antal för ändamåälet införskrifwas. Så öde låggad hela fodnars skogar, och ehuru allmogen ftundom infer att, når skogen blifvit uthuggen, år socknen obeboclig, fan den dock ide emotstå frestelsen att ge nom stogeforså jning på en gång ätfomma störte penningesummor. — J hogre grad skadlig än skogelöpen år råttigheten att i fjelltralterna anlägga salusägar, wid hwilka en mångd till steppning odugliga bräder af ung skog tillwerkas. Wtffeppningen af skogsprodukter till utrikes orter från tullplatserna under qvinqvenniet har utgjort 57,298 st. bandstafar, 693,046 ft. bjelfar och sparrar, 628,485 toljter helbräder, 48,140 dito half dito, 557,664 Dito brådstump, 20,904 ft. master och fpiror, 263 dussin spakämnen, 4634 famnar wed, 21,450 par årämnen, 20,926 tun. nor tjära och bed, samt 3 917 lisp. poti6 RER EE KE s—ä——