räsliat, ersåties, på bekosinad af årets fommande skörd, genom bete å äntgålans det och gräswallarne, hwilka derigenom, synnerligast under regniga höstar, bety. ligt skadas. Den inhemska boskapsracen, i allmänhet småwert och skranglig till föl: je of otillräcktig föda under uppwerten, anses dock, wäl uppfödd och hällen wid hull, lika om icke mer passande för orten an ifrån andra orter införskrifna. Ladu gärdarnes afkastning har motswarat or tens behof, men lemnat föga derutöfwer till afjalu. — Med färafweln ingen för: ändring och swin underhållas ide till serdeles stort antal. Antalet af getter har minskats. J afseende på hästajwelus förs bättrande omnämnes Hingstföreningens åtgärd att införskaffa 2:ne beskällare från Gulbransdalen i Norge. Hästarnes antal har under qvinqvenniet okats med 753, orarnes med 447, kornas med 2,777, unge boskapens med 3,933, fårens med 3,369, swinens med 2,079, men getternas minskats med 2835. — Boskapssjuka har ej gjort någon betydligare skada; spridda fall af springorm och rots, men rabies canina har utbrutit på flera ställen, dock utan swårare följder. Allmogens benågens het att anlita qwacksalware beklagas, men finner till någon del sitt skäl deri, atför Länet finnes blott en enda, af staten allt för knappt lönad Veterinärläkare. BDränwinobränningen obetydlig oc få wål fom konsumnonen af bränwin i af tagande. Ett och annat lönbrånneci har påträffats. Werkuingarne af den Nya bräns winslagstiftningen äro wålgörande för lans det. Branwinspannornas antal under qoinqvenniet, af 1:sta tlassen 1,365, af a:a klassen 7 och 3:e llassen, en, hafwa erlagt tillsammans i afgift för alla ären 5,691 ror 4 fö. 4 tst. J mån af bräns winsbränningens aftagande och bråmvinets fördyrande, har tillwerfningen och förbrufningen af ol tilltagit. Pa få gästwifwaregardar finnes bränwin till salu: deraf nundre fylleri och slagsmäl än i fordna tider. Skogarnes deffaffenhet inom lånet år i högsta måtto olika, i det att de i nå gra socknar, serdeles de wid kusten belåge na, åro få medtagna, att de knappt fylla inbyggarnes behof afzhustimmer och brånsle, i andra åter få rika, att de lemna högst betydliga partier till utfteppning. Om hushällningen med de sednare ide blir bättre än med de förra, blir deras öde i framtiden lifa. Den betydliga steppningen af tråwirke och till def beredande anlagda många sägar, hwilkas antal årligen ölas, påstynda bristen på skog, då i ö