Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1857, sida 2

afweln hos of anses fordelaftig, och hwil. tu raset böra hättill jörtradeswis wåljas? På hwad så ångar, fom faf — ————————— tedragande och diskuterande, lemnar bä-senap och Qwi sta tillfälle till deras uppfarming och afrotas? weckling, taga mi of futheten föreslå, att jordbrufarne, fom hafwa råd och lägen: . . het, måtte få allmänt, fom möjligt wid I Under hwilta nånmde sammanfomst fig infinna. De er åse 16 5, tid Red. benänet insändå frågorna åro e Pi 10 af följande lydelse: för ftoststador Discussionsfrågor wid Kongl. Då Hwete s Hushällnings-Sållffapets allmänna opiss med förn sammankomst i Hernösand, den 2 tild fort som! Frbruari 1857. notdligt klimat. 1. Hwilken affodring för Hästar är den HR ängswe bäsia och derjemte till priset den billliga-wes gärna udi ste, oh månne potatis i någon mon der. I Ha aga bestånd til med fördel fan anwändas? fafen dertill ar 2 hår i orten DÅ : lägligheter derti Under hwilka förhällanden fan Hf taltgbeter dert 3 Hwilfa boffapsrafer hafwa, enligt sed. nare ärens erfarenhet hos oss befunnits däst till afwel af a) mjällboskap och b) Huru och p gödbostap? gången med m 4. Når bör tjudring af mjöloch gödbo: 18 hyn; 5 a Sh ANING På hwilka skap föredragas framför losgående, och ha felen gå hwuket forfaringssat wid deras wårdansidndsresar SS de år derull tjenligast? till äfern, och 5. werkstållas a) På hwilket fått uppfödas och gödas säåd samt rotfr Swin med största fördel? 6 Hwilka grå ledning, bringa . nus mest tjen! Hwilket inflytande Har spillningens samsammans mod lande under ladugårdarne wisat på frear b) till twä oc turens helsa och trefnad? — 7. i Man har i förra och medlersta delen När och hu af Riket litasom i Tyskland, England och I Danmarf förveleå lefordat odlingen af och under hm ess wara förm werftö än att rotfrufter och deras anwandaude fer trea turs utfodring. Åro nagra forsok dere med gjorda mom detta lån oc) Huru hafHwilka äro wa de utfallit? såning. 8. Då jordbruket utan twifwel år landets Bå hwad f wigtigane modernaring, men erfarenheten lämpligast upi wisat, art der idland aumogen i aumäanatt framgent het når på en låg ständpunkt, hwarull damälsenlig e sornämsta orsafen totte wara biistande hemman ån I te upplysning om nodige sordatttingat; Hernösand wore det da ide skäl att staten Gjve . nade for hwarje län en Ägronom, som Jörwa mot få ringa rostnad som mopligt for jordägare temnade underivisning och Kovmerske wagledning i alla Landtbrukets grenar? nas och ma 9 1853 innehåll Genom hwilka medel funna mullwader taljer, bwara fordrywas från åker och ang, eller awetNYSTA bland fan of dem föerekommas? Främst stå 10. med en tillwe På hwad sätt funna de på åkrar och feder och 6,1 ångar allmännajt forefowmande eqras wårde af 7.3 sasom Renfana, Akertistel, Hanhof, ÄÅlersedan 1854 a mmnnnnn3nn3nnnn3nn3nn3nn3nn3kg3nnn. —