Norrländska Korrespondenten – 7 januari 1857, sida 2

den yngres historia har 24—26 häftena hitkommit; hwarjemte ock Nittonde och Tjur gonde häftena af Historiskt Memvir-Biblios thek, innehållande fortsattning ar Napoleonidernas Historia, äfwen anländt. — Wi yttrade I föregående N:r några ord om Dilettantens egna förfarande, vå han, genast vå nya året, infinner fig med anmårt. ingar öfwer Redatftionens af det ta Blad till allmänheten ställda anmälan om Tidningens sortsatta utgifwande, i hwilken anmälan äfwen nämndes något om Tidningens ställning och innehåll. Med särdeles beställsamhet företager sig nu Dil. att, sasom det heter nNårmare belyfa wåra Yttranden, och kommer der wid till det resultat, att, der finnes åte skilligt tätt roligt, men att der äfwen antraffats en och annan wåmjelig puff, som man borde rodna för o. m. d. Frågat man nu huru en wämjelig puff fer ut, få lärer of Dil., att den hufwuds sakligen består of två notiser, den ena, att Tidningen utkommer twånne gårger i weckan och således, oftare ån flere andra Landsottsblad, är i tillfälle att meddela hwarjehanda underrättelser; den andra, alt telegrafdepescher derigenom mera fullstandigt återgifpvas. J afseende på Den förra anmärker Dil., dock inom parenthes, att prenumeranter derför erlägga betalmng, och rörande den sednare, att netiserna hemtac, eller på Dil:s mera hofs samma spräf, fröflag ur de större Stockholms bladen. För att göra saken ännu wärre sörwänder Dil. wårt yt rande om meddelande af dessa nyheter så, som skulle wi påstå, det wi lika ofta som de större Tidningarne hafwa dem till hands ät wåra prenumeranter, hwuket Dil. finner wara wertligen swårt att infe Denna swårighet torde dock snart förfvins na, om Dil. å nyo belyfer wärt yte trande, då någon skillnad torte märkas mellan nyheters meddelande Of ofta fom de stora Tivniugarne, och deras meddes landelita ofta fom dessa hit ankomna,. Det år det sednare, men ide det förra, wi åtagit of, och då posten hit anländer twånne gånger i weckan, säledes lika ofta, som wår Tidning utgifwes, uppkommer derwid ingen swärighet. Att åter des pescherna, hemtade ur dessa Tidningar, blifwa fullständigare, ån de på annan wäg förffaffade, torde ej behöfwa widare före llaring, då det lätt lan inses, om man t. er. jemförer Dil:s wisserligen wålfom? na, men dock något snåfwa nornser med dem, fom strart derefter i wårt Blod lås sas i mera fullftåndigt skick. Jngendera må härför klandras. Hwar och en inser, att vet fom faller fig lägligt för N. K., dagen efter postens ankomst, fan ej wara lika lmpligt för Dil dagen förut. Hwad de lånta fjädrarne angår, få äro de wål lika lanta ur hwilken byrå de ån emtas. Stockholms Tidningar sås ide heller utan utgift, och då man får dem så nåra den tid, man behöftver deras nyheter för Tidningen, bwartill skulle det då tjena för Med. att med större foftnad ffaffå fig mindre fullständiga notiser? Mit ur desfa Tidningar hemta och inom trängre ram inuefiua sädana notiser är hwarken