Ett Misstag. Tidsbiid af Onfel Adam (Forts. fr. föreg. N:o). Just fom wi kommit iill samma resulfat, fom wid en och annan riksdag mun: nits, att tiden för reformen ännu ide wore inne och att Skräköpingsboarnes massa ide ännu tillräckligt mognat, steg der en liten tjock herre in i ffänfrums met. Mannen bar kamlottskappa och war lungdlöt, hwilket ide behöfde ans märfas, emedan händelsen hände förlis den sommar, få der på höfsidan. 3 fläptåg efter honom fom en karpsäck och ett guitarrfodral. Han fappade af sig, rustade sig och stampade, räknade upp skjutspengar, tappade också naturligtwis några tioörestocken, emedan dessa äro få funtade att de mäste tapaas, samt be: gårde bums en stor soddy. Sm, hvem fan den mannen warasd hwistade wi mellan oss. Sa resande musikus kanske — lädan förråder någonting dylikt; hwem f—nmn för med sig annat än ett bränmingfåar