ånnu förbara fill Djursten. I skärgåt-x iden har isen gått ur på de ställen der starkare ström löper. 1846 års förslag till kyrkolag och särskilda lagar rörande fyrfowär sendet samt kyrkostadgar. (Forts. fr. föreg. Nummer.) Jnnan Ref. närmare och i i ordning fås ster fig wid capitlet och SS, må anmårs kas, att capitlet om Sockenstämma tyckes hafwa fått för hög plats, neml. den fjer: de. En del of 8Y 2 och 25 rörer samma saf, och måtte ju synas på famma ställe, neml. om lag för annan gudstjenst än den allmänna? En annan fråga år, om ide den allmänna Kyrkolagen heldre ån Socknestämma må utfåtta timma för guds tjenstens början, — wälförståendes med undantag der sådant kunde finnas ffåligt? Det kunde ju icke falla wisst folk in att, a la camps mutines, anwända namnet i stället för dagen? — — — 1817 års förordning om Socknestämmor, högst obe tydligt förändrad år 1843, gör ingen bok staflig skilnad mellan kyrklig och borgerlig stämma, emedan egenskapen af det ena och andra nogsamt wisar fig i den olika äme nes-uppgiften m. m. Swårigheten att så distinguera, att man ide råkar i collision, tyckes ide heller wara häfwen i förslaget. Ätminstone fan ju med fog frågas, om folkunderwisning och skolstyrelse werkeligen mera hrer til Borgerlig stämma, än till tyrklig? fötestriften om ordförande wid borgeriig stämma år något obestämd, och vet will jynas fom skulle han efter behag och omständigheter funna uteblifwa från lagligen pålyst stämma, Fer den före or det, som Sockenstämman till ordförande malt, Är han ej till, eller år Han hin drad, träde då Socknenämndens ordföran. de i hans ställe in-ÄÅr ej heller han till eller oförhindrad, före då den ordet, wars om röstegande fig förena, fom når äro. På goda ffål må ej till ordförande i Socknestämma den wäljas, fom i Sockne nåmnd ordförande år.7 Men Mvarföre skall han då i någor fall funna tråda in? Jfr. SS 5, 6. — Säkert skall hwarje par stor eller den, hans ställe företräder, fin: na fig högst belåten, till oh med tacksan att undslippa beswäret med borgerlig fråm ma, samt anfwaret för protokollet; ma månne en ren bondförfamling skulle fin na fig lika belåten med Pehr, eller Påhl (Forts.