Norrländska Korrespondenten – 10 december 1856, sida 2

oll TALISTtyTretsen iuntapporterat TTO Ve länsmannen Nyblad, att en inbrottsstöld blifwit under natten emot den 4 fistt. November föröfwad wi handlanden Hjalmar Walls salubod, beläågen nåra prefte gården i Gammelbyn, BVurträsk socken, derwid tjufwarne, fom förmodas hafwa warit flera :illgripit i penningar circa 130 Ror samt flera bundtar bomullsgarn, omkring en bal kaffe, nägra sockertoppar 2:ne swartgarfwade skälskinn, en half kohud, åswen garfwad, 2 par stoläder jemte annat af mindre wårde, taget från lådor och fårl, alltsammans beräknadt till ett wärde af 4 a 500 R:draurgs. Inc brottet werkstålldes genom lösbrytande af ett wid fönsterluckan fastnagladt jern, fwarefter tjufwarne öppnat fönsterluckan, samt sönderslagit en sönsterruta hwarigenom de beredt fig ingang till boden, ifrån hwilfen de federmera utgått genom dörren. Oaktadt genast widtagna kraftiga åtgår der för tjufwarnes efterspanande, hade det mid rapportens ajfgifwande icke lyckats att upptäcka dem. — Till Länastyrelsen har kronolänsmannen Nilsson i Nysätra rapporterat, att, sedan sockenskrifwaren Olof Andersfon i Flarken den 28 sistl. November frift bigiwå sig hemifrån med häst och fåppe ffrinda för hemforsling af hö från en wid pass en half mil från hemmet belägen ång, och häften på aftonen ensam hemkommit, gårdsfolket begifwat fig ut för att tagas på orsaken ull Olof Anderssons utedlifs wande, då han påträffats pöd, men frå ende på fuå wid törren till en lada, us tur hwilken han hemtat hö hwarjemte ut rönts, att en afbruten del af en bland fäpparne i skrindan, fom lofnat från fral men och inträngt nåra trenne tum uti underkifwet af Olof Anderssons kropp, samt att Olof Andersson, oaktadt han ut dragit denna fäppstump och lagt hands skarne på fåret, hwarurur mycket blod flus tit, af färet ljutit döden. Det antages att Olof Andereson, fom hade en stor tuug kropp, wid nedstigandet ur skrindan särat sig af fäppen. (N. U. T.) Sundswall den 6 December. — Enligt hwad som noligen bliswit berättadt, har äfwen ängfarwget Sundswall warit utsatt för en motgäng, wäl icke af iwärare beskaffenhet, men dock lika obehaglig som owäntad. Det har neml., sedan det loyckligen hunxit sitt lugna winterläger, sjuniit i Stockhholms hamn. Man wet ännu ej hwad som orsafat dens na ledsamma tilldragelse, men torde snart derom erhålla underrättelje. Det är oc att hoppas, att det fnart och Iydligt förlossas ur denna oförmodade fångenskap i Neptuni rike. — Som man ser af Tidningarne hafs wa de, hwilka genom Umeås sorgliga förosyäande förlorat sina stöd, wäckt adelt deltagande, fom äfwen nisat sig wålgörande brrags infam lande. Derwoid bar, fårom wanligt, Konungen och Drotts ningen föregått med sitt höga föredöme för den allmänna wälgörenheten. Sår deles har denna wålgörenhet fästat fig