Norrländska Korrespondenten – 29 november 1856, sida 3

Tivoli deremot är en annan werld. Der råder lyr, fonst ov förfinade nöjen. Lätom oss gå dit en afton, min läsare, du och jag; wika af till böger ucdär Bazaren, kasta en flyktig blid in uti mats salen, samt wandra widare, förbi Boi eren och Biljarden, nedåt Circus. Der stanna wi Just nu befinner sig derstädes en beduintrnpv fom ger representationer. Öknens barn utföra sitt hemlands krigslekar. Wi köpa biljetter od ine träda. Flera af beduinerna, jemte deras bus strur och barn, hwilka icke uppträda dens na afton, fitta bland äskädarne, Jcke långt ifrån oss befinner fig en ung aras bisk qwinnr, bwars wällustiga former tyckos lifsom otäliga öfwer att fängslas af de plaftifft sköna dragen. Hennes länga swarta ögonhär beskagga ett par ögon med en eld, brinnande, som det tyckes på ett swindlande djup. Hwarje rörelse, hwarje bit af den smidiga figuren bar nägot mjurt, yvpigt och elafrist: det år en vegetation efwanpa en vu lan. Diilforligt drdjer ögat — en gång fastadt — qwar wid tenna fors Afrikas brännande sol, deg faktuebiomr