Norrländska Korrespondenten – 25 oktober 1856, sida 3

filosofen, fom fordrade att få henne tillbaka. OD vinnan tafttog, märkwärdigt nog, en enwis tystnad och wille ei före klara fig för någondera; en omständighet i saken, som gjorde dess afgörande särdeles swärt. Domaren hörde upomärksamt begge varterna, öfwerlade för ett ögonblick och fade derefter: Lemna qwinnan qwar här och fom igen i morgon. Den lärde och jordbrufaren bugade fia oc gingo fin wäg. Det nästa målet päropades. Det war en twist metan en slagtare och oljehandlare. Den förre war öfwerstänkt med blod och den fer. nare öfwersmetad med olja. Slagtarea yttrade fig först: Jag gid att föpa liter olja af den här farten, och för att betala honom uvpdrog jag en handfull pennins gar ur min börd. Kiynen af pengarve frestade honom. Han grep mig om hands lofwen. Jag strek, men han wide ej släppa mig, och här äro mi nu begge, jag ännu hällande pengarne i mia hand, och ban ännu hällande mig fast i armen. Jag swär wid profeten, att denna man är en lögnore, då han säger an jag star hans belsar, ty penningorne äto mina. (Foris.)