Norrländska Korrespondenten – 18 oktober 1856, sida 3

Profeten beder till Gud på en stor hård fen, hang hand uppehälscs af ir von Hur. En annan inskrift, åtföljd af figuren af en åsna, har blifwit öfwersått: Fool fet med framräckt mun dricker af wat:net, löper tilljammans. Folket likt en broms-siungen åsna flår bakut. En annan med rå bild som jföreståller en klippa, hor blifwit ätergifwen få lunda: Den wältalige talaren flår på fkp: van; fram flyter wattnet gjutande fig ner. Desfa prof må här wara tillräckliga. Skulle följande forskningar bewisa rig tigheten af dessa uttydningar, så skulle wi derigenom hafwa erhållit den mest slåenge bekriftelse på sanningen t den Mosaiska berattelsen. Från alla sicor trånga sig nya bewis inpå oss alt de her liga Strifterna äv någonting annat ån en skicktigt hopsatt faga, från Egypten, Nineve) och Babylon ropa fenarna, för att öfwertyga otron om fin dårskap oc) destyrka sanningen af biblens innehäll. Och nu hafwa äfwen ödemarkerna wid Siai börjat att höja fin röft för