Norrländska Korrespondenten – 18 oktober 1856, sida 3

älet in i slädan förrän han omsider fom hår ut. Efter affärden, jom långe uppe hölls af hauombyte, anlände man fludie gen mot staden, der Trubetskoy med 4000 bojarer woro uppstållte med faner vd) pufor, på det båsta utstoffcrade, stinante af gyllene och silfwerstycten samt i fidens ivpgsrotfar, brämade md dyrbara foder. Håstarne, hwilla eljest skona woro, hate de utputsat, och en del behängdt haljarne med stora silfwerringar, wiidne Le wis hopflåtade, hwilket ite litet franda: de. Tyska fygsafolfel, utgorande trupp, jemte ofwanbemålde bojarer, defiletade undan för undan, så suart gesandterne någta fanor förbifarit, och saledes fortsor imnarfort, intill den stat sdelen Biellogorod, hwarefter de Åter uppställde fig i posture uti förstaden Biellogotod, der ge sandterne togo in. Med pipor, trumpeter och pukor war intet upphörande. Fotfolfet war dock intet i gewär, emedan dee ras officerare impetrerat au de matte af foras for tegnuawvdrad skull, jom warade hela tagen igenom. Sedan K. Mas ge sandter fommit i sitt awarter nära slottet, satte de sig alla i bretd wid bordsandan, och prestafwerne på sårstilta bänfar, då ur czarens kof serperades nägra fannol el, hallenmjöd och kirsedrank, vc) fom för kemåstaren hade ur czarens skatt en fo sammetsfjel med soblar fodrad, holl har intet litet af fig. Wid middagstiden fom mo tre prestafwer uti sina bunte, med guld och pulor besatte rockar ech hoga räfstinnomvoser, medbringande czarens fläder för legarerne och en bop rithåstar fer switen. Prestafwerna wille alt de medförde picsenterna skulle föras fiäast uti preccesen, men legaterna swarare att det förnämre rummet wore närmare till deras personer och att de intet be höfde har låra hwad respekt de böra gif wa deras nadigse sonun g. Jjrän qvarteret allt in till siettet stovo pa omse sit or af gatorna Strelutzar få tieckt på hvar andra fom de kunde, skyldrande qewår ech bärande 70 faner, bärande hwarje fina särdeles vr. Gesandterne fördes genom en kyrka, den wäg som ch istlige totentaters gesandter uti audiena, ull skälnad från persiancr, turkar och tartar rer, föraa, mottogos af en stelnick ech diaker wid dörren af forsalen, der dialer, goster och slikt folk woro samlade. Wid audiensen blefwo de anhållne af iwenne bojarer, som affordrade gesandten mare stallsstafwen, hwaröfwer for ordwerling uppstod. Då ve inträdde för thronen, ropades med Ungesstim att de skulle taga hattarne af. Gesandterna swarade sig wål weta når tid dertill wore, stannades och tagandes sina hattar af 10 steg nåra czaren, då Cancellarius Lapuchin anmäl de dem, hwarpa he Bengt Horn begynte sin propesition utantill, ofwer hwilket rvssarne hwiskade och sig förundrade. Derpå reste sin czaren och frågade elter H. M. Swenska Konungens helsa. Er dan tilluadtes handkvssningen. Nu uppe läde gesandten sitt frediuv hwarester c3ae ren låt befalla en bänk, fom rycktes när mare intill fonem, hwaruppå gesandterna satte sig och betäckte fina hufwuden. LLUH1ipL eAAAHgg: