Marbel önskade Ni borde wara, då först stulle egendomen tillböra Er. Jag will i dag öfwerlemna Er gäfvobrefwet. Ni har i Alteck handlat belt och hället i Er wälgörares anda. Egendomen tilhör Er! — — Konrad war bestört: han wisste ide hwad han skulle säga. Andie ligen utbrast han med darrande röst oh med de tårfolloa ögonen riktade mot bims melen: 7Du ädle Marbel! Du tänkte blott på andra, aldrig vå dig sielf. Nu är du ide längre fattig! Hör på, Or v. Wallenroth! Jfall Ni, sasom iag hoppas, ide skämtar med mig i detta alwarlina ögonblick, ifall allt förbäller sig få, fom Ri sagt, få gör jag Er eller Ör Sqmidt genast ett fördelaftigt anbud. Herres godset Alteck ger för närvarande en års lig ränta af 70,000 Tyaler; inom få år srall det gifwa 120,000. Jag före pantar det til Er för 30 esier 40 tusen! Will Mi gif pa mig betoppet i werlar på London? — — Janan wi inläta of i denna affär, fade Hr v. Wallearoth med synbar oro, måtte Ni ha gåfwor orefwet i Edra händer. Jag går för att yemta det. — — Hr Shmivt ffyns dade fram till Konrad, tryockte honom