Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1856, sida 3

leman deltogo i partikt: deupynådde alla mer eller mintre hastiat teppen, under det alt de åtjeljante tarderna, af Dec lig fruftan för berget, stannate awar, wid kåglans fot. Omkring 1.2000 för från spetsen of ben med sus betactia kånlan funna de refande ett fors af eltrå, hwars tyska inskrift annu war föll ktomsiai lag dar och utwisade att so:set blifwit år 1843 ditsatt af profesjor Åbich Hög:e UPP hade hwarken han eller någon annan, jrautrångt. Gagdsmännean (major Rob. Stuatt, major Jraser, Walter Thurosbv, mr Theobald och mr Goans, då de an ländt till jpetsen, drucko naturligtwis rtuotining Victorias tål, och äskåpade den praftfullaste jelugpgang. De kmna följande fog af berget: Hela Ytan har eu Hus kanisk lutoftär. Berget år till hela sitt omfång söndersplittradt. De klivrpstycken fom få fram ur frön, bestå ar bafalt eller tuff, och nåra wio toppen funna mi nägra stycn pimpsten på ett stålle, ba varest ännu fändes starf swafwelluft. Tove pen år nåstan aj tiefantig form, daf bas år ungefär 600 fot ling, dess perxenrifulära höjd 900 fot; hög7 ta spetsen lutar mot woster: skiljd från denna genom en klofta, wijar sig en nåstan lifa hög spets och tetangens bas är en kamm, fom bite dar den tredje upphöjningen. Te tre före parne afteckna sig på flara bagar i en utmärft wacker relief. Snön på toppen år mycket torr och de resande matsjonko deri djupt. De kånde ingen swårighet att andas; deremot war kolden betudlig och en fin snöyra handrade dem från au se på långt håll. Enligt de mätningar, som hittills skett, är den högsta spetsens höjd öfver hajsytan 17,323 och öfwer slätten 14,300 fet. Hejren från kasem till spelsen af läglan torde utgöra 6000 fot, Kongl. Maj:ts Raviga Reglemente for Electriska Telegrafwerket i Riket. (Forts. fr. föreg Fra Tarerong. 8 28. Fer alla, få wål stats fon privat-depesseber, betalas i en tara besftamd afqift, portoargift, hwilken erlägges da depesch till ajgangasiatien imlemnas. Hu ruwida och I hwad mån, för wissa fal, afgiftens erediterande får ega rum, ma bero på Chefs-Embetets bepröfwande. 8 29. Telegraftjensicdepescher Aro från sådan afgift befriare, ej endast 1 Sweriae, utan oc ömscstdigt i Nortige ed) Danmark, 8 30. Portoafgitt bestämmes få wål efter ordantalet i depefiben, soan efter af ständet från ajsänduingsorten tull moltige ningsstationen, det sednare rålnatt efter cig linos längd och riftumg. g 31 Depesch, jom ide beftarv af mer än Tjugojem vid, 411 som Venfel och betalas med En Nifsdaler Riksmynt. Jnnchåller ten ma ån Tjugojem, ull oc med Femtio ord, få anses den som dub bell och be:alas med Twå RMiksdaler Rissmynt. Stiger ordantalet öfwer Seme