Norrländska Korrespondenten – 13 september 1856, sida 3

skulle anwända det iill andras bästa. Dot war der honom tillåtet, art spara för sig sjelf, på det ban flute ega nå got, när engång Hr Marbel ide hade mer att gifwa honom. — Kör dig må ste du föga behöfwa; för andra måste du ega och wara allt. — Detia uvve repade hang wålgörare för honom wid hwarje tillfäle. Mir Konrad war 16 år gammal, gaf Hr Mardel bonom va bans födelsedag 400 Tyaler. — Nu, min fåra Konrad! wilje wi skilja wår husbållning. Der har du vengar! Fod och kläd dig dermed; betala dina lärare; skaffa dig ywad du wil Du fon bo bar hos mig, men vu betalar mig för rum, sångflader och möbler 4 Tyaler i q wartalct. Ståäll dig derefter! — Konrad undrade, men gladde fig an ega så mycker pengar. Han inråltade sin busballning. Hwarjse månad måste ban oflågga räfenffap för sina utgyfter. Ör Marbel följde honom med strang upp märksamhet och lat afwen andra gifwa aft på honom. Konrad lefde, fom Hr Mardel hade wantat, torftigt fom cn girigbuf; men då han kunde yjelpa nå gon, slösande som en furste. Wid årers