Norrländska Korrespondenten – 30 augusti 1856, sida 2

intrycken frän werlden. Umgänget med den Helige utbreder en kufwande och tuktande inflytelse öfwer hans själ och gör honom slicklig att arbeta säsom inför Guds ögon och att brufa derna werlden få fom brukade han den ide Denna inflytelse liknar en utsökt wålutt, som ingen ser, men bwilken desto mera kännes och erfares. Men det är ej blott de medelbara werkningarne af den tidiga andakten i kammaren, hwilka göra den så wigtig. Def omedelbara fruft är ännu större. Bönen har, på grund af Guds underbara men trofasta löfte, magt öfwer Gud sjelf. Men man torde funna måga det pästäendet, att der i sonnerbet är under den första moraos nens funder fom himmelriket lider wald och fom de mågtiga, de i bönen uthälige, rifwa det till fig, draga nåd oc wätsignelje ned från en upplåten fadersfamn. Då syndaren, nyss waknad, utgjuter sitt hjerta för sin Gud, ransakar salighetens ord, uppfångar och beskådar nådejöftena, bäller dem fram för Herran, enträget framställer fina på dessa löften grundade anspräk, brottas säsom Jacob med Gud i hans Andas kraft, Då stormas nåz eu