——c jatte han de bästa hästarne för wagnen och förde in till Malmö med ett lag råg. Afsigten war att sluta bort Hela partiet, hwilfet ide hade fig fi titt, ty han war många gånger bjuden 20 ror tunnan, och under kunde han ide på nås ant wilkor följa den. Mor och forvoras len skulle skratta honom midt i fyren. Men Ola hörde efter hos alla köpmän och ingen wille gifwa mer än 16. Han war nåra trestlös, då han lockligtwis rår fade en sjalsfrände, fom lugnade honom med den bugneliga försäfran, att kriget tomme till att gå få mycket wärre och spannemålen följaktligen blifwa få mycket dyrare. J glädjen bjöd Olsa in på ett wärdshus, der de bäda wännerna togo sig nägra snapsar; han bjöd äfwen på cigarrer, som smakade längt bättre än potatisfål, faf de woro af aldra sämsta slaget. Wännen djöd slutligen på win, oc summan blef ben att gubbarna fingo fig ca liten blybatt. SI mycker hade Öla aldrig rumlat och han wille fnappast tro fig sjelf, då han fick betala en hel rifsdaler för kalaset. Wärdinnan wille icke beller tro att det stod rätt till med honom och sölte at