Norrländska Korrespondenten – 9 augusti 1856, sida 2

i det aluppffa widundret — d. w. s. om frosten ide öfwerkorsar en dylik beräkning, Detta bränneri lärer (säsom det påstås) komma att afwersa ända til 1000 kannor bränwin i dygnet, så att den i år öswerklagade bränwinsbristen ide bör be faras för kommande året. Då det derjemte år att påräkna en betydligt öfad produktion af den ädla drycken i mel lersta och födra Swerige, är det äfwen att påräkna, det de nårwarande höga priserna komma att falla 25 procent, om ej mera, och det år ju glädjande? — om sicke för andra, få åtminstone får dem som mot kontant betalning af 8 ff. ras pr sup fånta ut brånwin, ty dessa funna ide såsom goda patrioter nedsätta priset, emedan de då skulle handla i strid mot bränwinslagens anda, hwartill de ide heller twingas, då de alltförwäl derförutan äro i tillfälle att omsätta det qvantum, hwarför de skatta, och säkerligen mycket deröfwer. Alltså, om wi icke misstaga oss, bör man genom att på detta fått beskänka fin nästa, på fort tid bli ganska förmögen. Det nyuppbyggda bränneriet på Ånge har således nog tina pri fare, om det också skulle ha många we derfafare. — Samma tidning berättar, att en ihållande kall och således för fådesgrös dan likasom för rotfrukterna högst ogynfam wåderlek inger för närwarande landts mannen bekymmer. En den wackraste af kastning af alla här wärande sädesslag hotad med förstörelse; men ännu år det dock tid till ändring, och man fan således ännu hoppas på att få den wackra arödan mogen och wälbergad lyckligt uns der tak. — Från Söderhamn skrifwes: Mändagsaftonen den 21 Juli tilldrog fig wid strömmen utanfor Skarpå qwarn i Färila socken en högst ohygglig händelseEn lappman från Jerfsö hade hos en garfware Sundberg wid Skarpå köpt något kaffe och foder, men trodde fig blife wit bedragen på 3 sk., antingen detta skedde wid tillbakagiften eller att waran ansågs för knappt wägd. Derefter tar ger han en Sundberg tillhörig Cfa eller båt, för att fara till den på andra fis dan elfwen belägna Ygsbo by, men blir hindrad af Sunddergs gesäll. Förmode ligen war lappen berusad och uppbragt öfwer sin förmenta förlust, hwarpå han stötte sin knif i gesällens mage, troende att det war garfwaren Sundberg, på hwilten han wille hämnas. Gesällen blef swårt sårad och befinner fig i ett betänte ligt tillstånd. Lappen fom påföljande morgon, då han fått besinna sig, till Skarpå för att efterhöra huru den särade mådde, men blef då gripen och förpassad till håftet. — Annars år mordlust ej något utmärkande drag hos lapven, likaså ej hele ler tjufweri. Men IJerfdölapparne lära hafwa något wikingablod i fina ådror, och De påstås wara elaka till finnelaget. Rörande giftblandaren Palmers afrättning krifwes: Palmers broder och systrar stan. iade hos honom nåra till midnatt natten ss BR SINA or