Norrländska Korrespondenten – 6 augusti 1856, sida 3

frumskriden, och jom i Hela wetfet gåt mycket långt. Hon stulle råka på et samhälle. som inympar fonstgjorda fjufs domar på fjäderfå, för att ästadkomma leswerpastejer — ett samhälle, i hwars ögon willebrådet uppnått höjden af full. komlighet, når det luktar, often når han kryper, och swinet når det ide mera orfar gå. Jndustrien har blifvit nåstan lika måks tig, fom tron; hon försätter berg; hon förflyttar tråd och ångar; hon improvifes rar trädgårdar. Denna parterr af gråswallar, blommor och frukter, i hwillen man lustwandrar på expositionen, år några få dagars werk. Hwem skulle wäl då hädanefter wilja skratta åt 80 äringen för det han planterar tråd? Hwem skulle fås ga till honom: Din tid år ute jnart: hwi gör du då Dig omak med att förja för en framtid, Som ej är gjord för dig? Den 80 ärige fan i wåra dagar gerna både bygga och plantera: allting skjuter upp drifhusmessigr. Wetenskapen har kommit ända derhän, att den tillwerkar sjelfwa lifvet, eller åtminstone ickc långt derifrån; wi se ju laxar och forcller, dem man hemtat i Donau och Rhen uii aflelsens hemlighetsfulla ögonblic, hwuka äro födda och nppföpda i Paris wid College de France, och fom blifwit prisbelönta af universitetet, hwilket urfärdar deras födels fe attest. Dessa hyggliga ungdomar, 30 till 40 månader gamla, skola måhända nåsta år bli prisbelönta för andra gången. Ja, wi ha bestämdt miftagit oss: landtbrufg-expofitionen war, äfwen den, en ins dustri-erposition. Frågan om Sundska Tullen. Rörande öfwerläggningarne i den uf underhuset för sundstullsfrågan nedjatta komiten meddelar engelsta tidningen Morning Post följande: Xid kommissariernas första sammankomst i Januari månad wisade ret sig, att en summa af nåra 7 millioner pund sterling skulle behöf vas för att kapitalijera Oresundstullen efter 4 proceni. Rvsta och swenska sändebuden förklarade då beflutfamt, att em Danmark fordrade ett få stort kapital till ersätming för tullens upphäfwande, år der ingalunda sannelift att sjomafterna stola fästa något afscende wid förslaqet. Den danske kommissarien anmärfie Då, alt han ide giort något förslag, utan endast wisat, hwad hans regering wore berättigad att fordra efter de grundsatser som bruka gålla för inlösen af lifräntor; tilläggande att Danmark aldrahelsst fule höra ett anbud f ån de makter, fom äro intresserade i frågan. Slulligen bestäåmdes vet dock. att Danmark sjelf stulle framlägga ett bestämdt förslag, och detta skedde efter nägra weckor. Förslaget bestod deruti, att Orefundstullen skulle helt och hållet af. staffas, emot erläggande af 3, S38, Sdå pund sterling till den danska regeringen en summa fom naturligtvis skulle fördelas på sjömakterna, allt efter hwars och ens handelsförbindelse. Danmark förlla —— LÅ