Norrländska Korrespondenten – 2 augusti 1856, sida 2

dewista dessa andaktsstunder. Den der illa gör, hatar bjuset. Att före samlingarne eljest funno sig af dem och deras anförare ofta oroade, kunde man wäl märka på de många röster, fom wid vi sitationsstämman, särdeles i Timrå, höj De fig för widtagande af erforderliga åt: nårder till förhindrande af kringfarande baptistpredifanters sjelfswåldiga upptåg. Flere sådanes namn, en Engbergs, en Hejdenbergs, en Sundwalls m. fl., blef. wo äfwen till protokollet nu uppgifne; och läfwade H. H. Biskopen att ide uns derlåta att befordra dessa och dylika till den näpst, de så wäl och så länge förtjent. — Wid i Onsdags å Skins BProftgård förrättadt wal till Riksdagd full: mäktig för Presteståndet blef Herr Prosten, Doctor Säve i Tuna dertill kallad med alla Kontraktets röster, utom en röjt, fom jämte hans egen, delades mellan twånne andra Pastorer. Det är med fågnad wi finne att förtroendet åter wåndt ig till en Man, fom under många. föregående Riksdagar på ett få wärdigt och förtjenitfullt fått motswarat enahanda förtroende. Doktor Säve lärer och nu hafwa såwida återwunnit sin helsa, att något hinder å hans sida icke torde möta för det wigtiga uppdragets emottagande. e — Cwenne herrar, Hågglund. C Aferholm, ha ankommit till staden, och uti Witklanderska gården uppställt en Panorama, med hwilken, fåfom på sednare ti den blifwit brukligt, år förenad. en. expo sition, fåfom lockfogel för äskådaren. — Ryssarne lära wara sysselsatta med att förwandla Kaskö (norr om FKriftines stad och midt emot Sundswall) till ett stort befästadt marinetablissement (ett nytt Bomarfund), hwartill denna ö skall was ra särdeles lämplig, såsom egande djupas re och längre isfri hamn ån någon ans nan ort på finska kusten. — Den fest, fom under förl. wecka blif wit firad i Belgien med anledning af den tjugefemäriga årsdagen af konung ud wig Leopolds appstigande på thronen, har warit en werklig och storartad nattonal högtid, fom. måfie wäcka urpmärksamhet och intresse bland werldens alla civilife rade folk. Man erfar, att nästan ala Curopas suveräner wid detta tillfälle af särdat syckönskningsskrifwelser till konungen af Belgien. Wi tro, att sällan ha dylika officiella artighetsbetygelser vå Dir plomatisk wäg få öfwerensstämt med och kunnat gålla säsom uttryck af de respektive nationernas werlliga fänslor och tåns Konung Leopolds wisa och lyckliga re igering under ett sjerdedels århundrade år en wacker företeclie uti det konstitutionelila statssystemcts historia. Den år lårorif i många hänseenden och bland annat derutinnan, att den wittnar derom, att det ide är få odrägligt och otacksamt att wara en konstitutionel furste, 1 fall man nemligen har en upprittig wilja och önskan att wara konstitutionel, och icke äflas att sträcka sin werksamhet och sitt inflytande utöfwer dess lagliga områI