Norrländska Korrespondenten – 12 april 1856, sida 1

WW. rtrewwww— nådt. Förbundet emellan Frankrike och Cngland stude ide blott bibehålla, utan widare utweckla sig. Någon illumination egde icke rum i London, men en mångd såwäl offentliga som enstilda bus äfwensom fartygen i hamnen flaggade. London intager nu en areal af 122 ens gelska qwadratmil, har 327,291 hus och 2,362,236 innewånare, hwars tillwext års ligen belöper fig till å40,0(00. Längden af alla gatorna utgör tillsammans 1,750 engelska mil. Deras stenläggning kostar i ärligt underhåll 1,800,000 pund sterling. London har nu 1,900 mil gasrör och likaså stor längd wattenrör. Gasanläggningen kostade 3 mill. p. ft, och belysningen genom 360,000 lyktor, fom wars je natt förbruka 13 millioner kubikfot gas, kostar årligen en half mill. p. ft. Husoch mkomst-skatten belöper sig till 2,500,000 p. st. årligen. Lösöreboen i dessa hus äro försälrade för 166 mill. p. st. J dockorna äro 20,000 menniskor dagligen sysselsatte. London konsumerar om året 277;000 orar, 30,000 kalfwar, 1.430,000 får och 34,000 swin, ett far pital af 8 mill., dertill af bröd 1 mill. 600,000 qwarter hwete. London förbrus far årligen 65,000 pipor win, 2 mill. gar loner bränwin, 43,200,000 porter och öl, samt 19,215 millioner galloner wats ten och 3 millioner tons stenkol. Etas den rälnar 250 wålgörenhetsinrättnins gar, som hwarje år utdela 1,805,635 p. ft. till de fattige, oh ungefär lika myc fet distribuerar den privata wålgörenhes ten. Enligt officiella uppgifter har Lone von 143,054 personer, hwars bostad Pos lisen ide känner, af dessa äro 4,000 var gabonder, hwars underhåll årligen kostat 50,000 p. ft. Dessutom har London 110 noterade inbrottstjufwar, 107 gattjufwac, 40 röfware, 773 ficktzufwar, 11 hästtjufwar, 140 hundtjufwar, 3 falska myntare, 182 som med tillhjelp af falska papper spekulera på den allmänna wåls görenheten o. s. w., i det hela 162,000 före brytare, fom polisen känner, oh hwilka årligen stjäla för omkring 42,000 p. ft. Tyskland. Preussen. J tonungens och kongl. familjens närwaro afhöllös den 30 Mars en tacksägelsegudstjenst med anledning af fredsslutet. Turtiet. Deputionerna från furstendömena bes finna sig i Konstantinopel för att werka i den rumänska frågan. De söka på allt fått göra sitt lands intresse gällande. J spetsen för Wallackerna står hr Krefulis sto, fom man ofta ser spatserande tillsammans med lord Stratford. Ledare för moldauerna år en hr Ratschuko, fom söfer werka medelst adresser. Szvarta Hafwet. Korrespondenser från Krim af den 18 Mars förmåla, att man beredde fig på hwarjehanda fester för att fira freden. Rysta ofsicerarne wilja gifva de allierade officerarne en stor bal i Simferopol, och fransmännen göra redan anstalt för att bygga en balsal om 100 fots längd och 50 fots bredd, fa att de må funna bes swara artigheten. En rapport från marskalk Pelissier af den 23 Mars förmåler att stora högtid ligheter egt rum på Krim med anledning af undertättelsen om franska kejsarinnans nediomst, och att ryssarne i fina pofitios ner låtit tända stora eldar och illuminerat, fom marskalken trodde, för att deltas ga i högtidligheten. Marskalf Pelissier hade vå generalorderna tillkännagifwit att drottningen af Engiand förlänat dem en medali til mins