Norrländska Korrespondenten – 9 april 1856, sida 3

— Hwar är Kurre? — frågade Greta. — Han kommer der, sdackare! — swarade husbonden: — Han har icke lunnat förlikas med någon af de nya kuskarna, den första skenade han med, oc förde omkull. Det nyafie mjölfbudet fom förandes med Kurre, fom undfägnadeg med piff. rapp. Han fåg ganska eländig ut, war bogbruten och mager. Men genast ban fick fe Greta gnäggade Han, och hon sprang fram, kysste honom, fmefte honom oc aräs lade på fin redan afsatta eftertråderska. Hwad Greta war tydlig, då hon fick sätta honom i fall, och sedan gå hem i fin ensliga stuga i skogen! Hennes syster och swåger förundrade sig öfwer hennes förswinnande, men kunde ingeming göra före sin resa, emedan de måste fara på morgonen genast. Men sedan strefwo de och stickade penningar till Gretas underhåll. Hon forefor doc att fara som mjölkbud, så länge Kurre orlade, och då han några år derefter dog, öfwerlefde hon honom icke mera än ett år. Hon biöds till Ryssland, men fade: Gud bewara mig att komma dit, der det är bara slafweri! SAR; —