Norrländska Korrespondenten – 9 april 1856, sida 3

Det blir wäl någon råd, tänkte hon, jag får nog husrum någonstädes och fan arbeta, Skall jag, fom är femtio är gam: mal, lära mig på nytt att fitta och få och gå annorlunda, och af Maja, fom lärt det af mig fom unge? Det skall tusan gå klämd i snörlif, fom en fängtröja, och med skor, fom om jag bade blad! Och att ide få tala med folk fom jag will, att ide få wara fom jag will, att stängas inne fom en fattig fogel i bur — nej — iag will wara fri, bättre fattig och fri än rik i flafweril Och Kurre sedan! Jag kan ide längre lefwa utan Kurre! Greta anlände trött och drypande af fett till herregärden, och träffade genast sin gamla husbonde. — Hwad nu Greta! — fade han — Hur flår det til? Greta berättade honom nu fina lidans den i flera månader, och bad att få nå gon plats hos honom. — Hjertans gerna! — swarade han, — jag har haft tre olika mjölkbud på dessa mänader, och ingen som duger. Greta skall genast få igen sin gamla tjenst och bostaden!