Norrländska Korrespondenten – 8 mars 1856, sida 3

2——— —ltii — — Från alla orter klagas öfwer läsa reapostlarnes framfarter; se har hwar Blefings-poften strifwer derom: Huru Länge skola de andeliga mackt schreierna få flacka land och rife om fring och förwilla enfaldiga menniskor: Det år en fråga fom ide låter lått be swara fig få långe de ega sitt beskydd agi:ationen för en obegränsad religionsfrihet. Under tiden resa de från stad ti. stad, från ort till ort, obekymrade om både konventikelplakatet, böter och för. twiflans tårar från swaga förwillade pros selyters förgråtna ögon; de resa lifofom gubben med skäpet, och wisa de osållas boningar, belysta af den klaraste hvafivel. eld. Hwar de komma, sjunges, pipes och spelas; men den psalm, som tonar, är icke den herrliga i wår psalmbof: nu tymne de klagande ljuden, och stille sig tårarnas flöden. Den år ju mot re geln? Nej — hela wattuflöden, fom fö ga hejdas af rärdränfta nåsdutar, hor ta att äfwerswämma platsen, utan att de förmå att släcka den eld, som Vemigt tår och brinner, — Må wåra låfare ej tro att wi skäåmta; det år med djupt wenod wi anteckna dessa andeliga törelser, och om wi ån få wår dom af wissa kotterier, att wi äro förtappade, hoppas wi dock så mycket af den Allgodes näd, att mi med frid i hjertat Tunna få framlefwa wår tid, fastån wi önska de för nätwarande hår wiftande inre missionärerna en lyckosam resa härifrån få långt wägen räcker, under angenäm förhoppning, att wederbörande myndighet och wördige pre sterskapet ide underlåta att med det fra raste utfärda resepasset mot behörig lösen eller betesbelopp, fom lag bestämmer. — Filjande olyckshändelse inträffade i Westerwik förldne Onsdag i dagningen: Brufaren Hallberg i Kräfedo förde ett parlass öfwer Gamlebywiken, ämnande sig till staden, men kommen midt för Herr Westermark och Janssons hamn, brast jen, fom på detta ställe war af stromdraget undanskuren, och både lass, håftar och för are störtade i djupet. Efter ankommen )jelp sökte man först rådda denne sisinämn )e, som under en momang kommit under ästarne, och detta lyckades medan ban äns iu war wid lif, men få illa skadad, att han ut ligger under läkarebehandling med ofåerhet om wederfående. Hästarne gingo örlorade, emedan de kommit med hufmu a under wattnet. — Till Götedorgs länsfängelse har —