Norrländska Korrespondenten – 1 mars 1856, sida 3

allmänna, bwari den sselt en ganska fam roll i wiosa afseenden od en gansa werksam i andra, och lefwa mera ens skildt. — Han wille sätta sig i ro med en liten hederlig förmögenhet, rangera en efter fin smal elegant wåning och skaffa fis en fru: men i denna del war han mycket noga, det skulle wara en etegant fru, hon skulle wara talangfull, hon skulle wara wacker, det skusl: wara en fru med alla möjliga dygder, oh slutligen skulle bet wara en fru med Hengar och af ansedd familj. Och som mår win ide wille giswa efter nigot af olll detta, sä är det naturligt att det skulle dra ut på tiden att söka en få besaffad ädel: sten. Ått, sedan han funnit der, Hon skulle älsta honom, det sa:te han ej ens i twifwel. Den hederligea pros:ssora Har alltsedan dessa trettiofera är således föft och pröfs wat oupphörligt — det will såga irune da tjugo år har han walt denna maka, som stall göras så öfwermättan lycklig — men ännu har ingen worit sädan han önskat, eller wärdig den äran att blifwa professorska P. Man mä doci ej tro att några korgar ligga och tynga på