Norrländska Korrespondenten – 9 januari 1856, sida 3

nödställda fa:tiga, bwilka ej vå annat fått funde bjelpa fig, fingo lofwa bwad da begärde. Du har sedan icke haft det minsta undseende med dem, utan ei fällan tagit allt hwad de egde och förstört hela deras lyda. Och engeln lyfte äfwen denna päse på hang bröst. Ångeftfvetten rann ymnigare, och det började blifwa skumt för den rike manneas ögon. I här, tillade engeln, jittar jag ännu en liten päse; den år tyngre än alla de andra tillsammanstagne. Du har bedragit en enka genom falska ffuld: fedlar: du tog sedan allt hwad hon eds de: hon fick swälta med fina barn, och många suckar hafmwa fligtt upv till him melen od anklagat dig. Derföre är denc na påse tyngre ån alla de andra til sammanstagne: tag äfwen den på ditt bröft! Och gubbens själaängest blef få sior, att den sjuka fropyen ide längre funde uthärda dermed, och lifsträden brast. Läkaren, fom under tiden hade uppmärfs samt betraktat honom, kunde icke begripa orsafen till all den ängest, den sjuke hade, och att han dog så hastigt och en sädan kamp: ty läfaren fåg eller hörde ide engeln, och kassakistans lock war tillslutet