Norrländska Korrespondenten – 29 december 1855, sida 2

illhörig bonden Nils Nilsson i Håssjö och Swalarle. Orsaken till nämnde olycfa kan få widt bekant är ide uppges wara skedd genom wårdslöshet. — J en fort ff Tidningsöfwersigi har Hernösands-Posten mor N. K. ans märkft, att den intagit en insänd ars tifel mot Dil. under bedyrande af den goda grannfämjangiwvålfigneljer ete. fwars af H. P. kommer till det resultat att N. K., ent gt ordspråket, gerna fer attyran går, om den dlott slipper att fjelf Häålla i ffafret! Med undran läsa wi denna Mäpverfigt i en Tidning, fom wi refpek tera. År det werkligen H. P:s mening, att en Red., fom slutat en twist med en ans nan Red., just derföre borde vomilkorligt tilljluta fina spalter för andras opis nionsyttringar i samma sak, fom ven fjelf förut behandlat? Och bör det ide, då en insänd artifel i samma ämne intages, war ra tillräckligt, att Red. frånsäger sig allt deltagande i densamma? Så hafwa ock wi, wid detta tillfälle i liffet med måne ga andra Red:r, till oh med H. P:s, förfarit. Efter flere gånger förnyad an. hållan om artikelns intagande, blef rum slutligen för densamma bewiljadt, dock med wilkor, att Red. derwid skulle fästa sin reservation, i hwilken likwäl något ber dyrande af gransämjans wålfigneljer ide förekommer, ehuru H. P. sådant uppgif wer. Wi äro och fullt förmisfade att Dil:s Redaktör håller oss räkning för wårt förfarande, och att hon ej låter granne fämjan:falla för det nu beställsamt utfaftade erisäpplet. — För någon tid sedan intogo wi en notis derom, att baptisten Hejdenberg med ångfartyget Sundswall afrest till Stockholm. Wi hafwa sedan erfarit, att denna allmänt motsedda och önskade affärd blifwit inställd, och att H. i stället fortfarit med sin baptistiska werksamhet, så wål hår, fom i grannsocknarne. Ar wen i Hernösand har han försökt fin lyda. J ett bref derifrån förmåleå föl jande: jag fan ej afhälla mig ifrån att: berätta att Hejdenberg warit här; men jag skulle tro han ej kommer hit sä snart mer, ty Ruth, Pastor Norling oc Brik dell hade wisst gjort honom alldeles ut: blottad, få att han hade till slut erkånt, att han hode ej ftuverat baptift-ffrifterna få noga, hwarpä Brandell frågat honom, huru han kunde wara få samwetslös, ocb predika en lära, som han ej för egen del war wiss på Han hade här ej många Abörare. Af nedanftående skrifwelse till Gonuns gens Befallningshafwande jynes att H. äfwen i Ljustorp warit mindre wålkommen hos dess pastor. Skrifwelsen lyder såtunda: Tilt Konungens Befallningshafwande Wester Norrlands Län! J anledning af Kon. Bef:hdes remiss sj den I dennes å rt of. Länsmannen P, Hammarbergs skrifwelse, hwilken härjemte iterställes, fär jag i ödmjukhet anföra öljande: Bundtmakaren Hejdenberg ifrån Orebro jar, under sistl. Aug. och Sept. måna der, hår i foten på flera ställen bällt