Ä I AT oo ( : ot fltänfsft MPLVA VU ITRITS skall förklara. J weten huruledes alla IS i hela naturen, oh fom jag genast kreppar u:widgas genom upphettning och ssammandragas genom affylning. Sä t. er når en wanlig thermometer flyttas uti ett warmare rum, eller när luften omkring honom nyevwårmes, så ntwidgar fia qwicksilftet och mästr följaktligen stiga hö åre röret; och tvärtom måste det fjunfå tjupore i röret, når den yttre tempes rattiren blir lägre. Detta samma förhållande eger rum med alla andra kroppar; endast wartnet gör derifrån ett i sanning mårfwårdiat undantag. Se här sade voftorn widare, är en thermometer, fom blifvit folld med watten i stället för qvidjiljro: r, säsom brulligt är i wära wanliga thermomettat. För att få myc fet tydligare funna fe det egna förbållande, jag nu will wifa eder, har jag låtit göra lnlon mycket stor i förhållande till rös tets genomstärning. Gifwen nu noga aft på wa lumets röreljet röret. J sen huru i samma mån kulan afkyles, wattenpelaren i rörct sjunåer allt mer och mer, till tecfen att wattnet i lulan alltjemt drager sig mer och mer tillsammans. Nu är wattnet blott 4 grader warmt, och ända hittills har det alltjemt sammandragit sig. Men se nu, huru det går, när jag ännu witare afthler fulan. Långt ifrån att — säsom man sknlle wänta sig — wartenpahren siunker ännu lägre, börjar han i stället att stiga Uppåt, till tecfen att watinet utwidgar sig. Wid 4 grar ders wärme intager således wattnet det minsta möjliga rum; antingen man upps hettar det öfwer, eller afkyler under denH wärmegrad, fi kommer det att fordra ett större utrymme. Wid 4 graders wärme har wattuet fin största täthet. Det ta är det märkwärdiga nndantagsförhålslande, fom naturen gjort med wattnet; och 5 stolen strart finna, att få skett för de wisaste ändamål. Hwar uch en wet, att olika wätskor, så wål fom andra kroppar, hafva myci ket olika wigt under samma rymd. Ett qwarter watten wäger mer ån ett qwarter olja; ett qwarter watten af 10 grac ders wårme mer än ett qwarter 20 gra der warmt o. s. w. Likasom nu det låt. tare träde: flyrer På wattnet och det tyng: re jernet sjunker, likaså flyter äfwen olja på wattnet, under det qwicksilfwer fjunfer till botten; och i allmänhet, om flera olika wåtffor Tå8 tillsammans i ett och samma kärl, så ordna de sig efter deras störte eller mindre täthet eller egentliga wigt. säfom man säger, nemligen få att den tätaste fommer underst och de ifriga derefter i ordning som de äro mer eller mindre täta. Men,, inwände Johan, om man flår sirit till watten, så flyter den icke ofrarrå, jastån den är så mycket lättare. Riitigt swarade doktorn, när mwåtfforna äro af natur att kunna blandäs med hwarandra, få tyckes wisserligen förhålr landet wara annorlunda; lifwäl om man t. er. fårgar spriten, så att man på ute scendet lätt fan skilja den från wattnet och sedan helt sakta häller den öfver watinet, få skall man finna huru äfwen den håller fig flytande ofwanpå. Deremot om man har spriten på bottnen aaf färlet och häller watten ofwanpå, så sker blandningen genast, medan wattnct fjunker och ipriten stiger uppåt. Hu funnen J emcllertid lätt inse, hwaraf pet kommer sig, att ijöarne ide blinva bottenirusna. Ty når wid börs jan af den kalia ärstiden wattenvtan ef ht les, så sjunker det få aftylda watinet nedåt, ender det att ret warmare watt net, fom ål inunder stiger uppåt. Ges nom bla? ningen af den uppätoch nedtgåcnde sire 21 siunker sjiwattnets tem arur få småningom, ända tills den clan blir blot Å grader. När det nu så lemmit få långt, hwad händer då? 30, rian of wattaet fortfar alltjeut att nor och mer aflylas, sjunker ned till 3 ;rader, 2 vader o. s. w., men fom reia fllare mott jen, enligt hwad wi fett, vo lårtare än Wwåtten wid arader, jå — — — — —— RA — AN ee —