Norrländska Korrespondenten – 10 november 1855, sida 2

dan för det totalt misslyckade fått, wars på fyrfohandbofs-fommitten uppfyllt dess åliggande, neml. det skälet, att fommite ten genom ett förment accepterande af de s. k. läsarnes föreställningssätt skulle Hope pas återwinna deras kallnade sympathier för statskyrkan, hwarigenom den beprifar de kyrkliga enheten skulle säkrast kunna uppnås och bibehållas. Nu äro wi ee mellertid i tillfälle att bewisa, att äfwen detta skäl saknar all likgiltighet; och fom den wärda fommitten nu åter sammanträdt i den frejdade metropolitanstaden Strengnäs, för att nödtorftligen förbåttra och upphjelpa sitt kasserade försök, torde det ej wara ur mågen att Uppe wakta med några påhelsningar emellans åt. Det är ju rätt och tillbörligt, fås som den nya messordningen låter. För i dag må det wara nog att an. föra några ord ur den af hr Ahnfelt nyligen utgifna skriften: Statskyrka eller Frifyrfa? Det upplyses der, att läfars ne med rätta beswära fig öfwer fommits teng sammansättning af landets meft fas tholiserande levamäter. Hr Ahnfelt forts far: De förändringar, fommitten föreslagit, äro till större delen återgångssteg till Rom, eller framsteg till Abdera. Hwad annat är t. ex. förflaget att ånyo införa ben owilkorliga absolutionen WiId als mänt skriftermål? Hwad förslaget att wid dopet återtaga abrenunciationen (afsäger du dig djefwulen?) Hwad föreskriften om händernas utsträckning och wälfomsthelsningarna wid konfirmationsakten? Hwad om dessa papistiska narr spel med biskopskåpa och staf, biskopsmössa och kors, allt under procederande och klocktingning? Hwad om bibelns hands bokens, psalmbokeus, kalks och pating, orgels och andra kyrkomöblers föreslagna inwigning? Ser det icke ut, som wille man genom dylika upptåg trotsa lyrkans reformatoriska ande och hafwa oss ett par århundrade tillbaka i tiden? Skulle werkligen ingen medelwäg funna träffas mel lan rationaliftiff liturgi och katolsk? Är ide den ena surdegen lika fur, lika förskämd som den andra? ... Att wår gamla handbok äfwen war impregnerad med den fatholska traditionens miasma och att denna besmittelse påfallade hjelp, beftrides ingalunda; twertom år detta just rikyrkans påftåeude mot det i katholsk inda utarbetade förslaget, fom går all deles bakut, nåstan fom det blifwir tillagadt i Sorbonne. En sådan dom får fommitten af lå are. Och hwad ha ide-låfarne dömt?