Norrländska Korrespondenten – 3 november 1855, sida 3

Muhamedanismen, wille jag inhemta om jag behöfde warna mot orolighetsandan i auseende till sädesutförseln och frågade, medan folket samlade fig, en gammal fi skare, som stod wid stranden, om der war knot bland dem öfwer rättigheten att fälja säd till utlandet. Han swarade då: AH nej. Wisst är det swårt att bjuda 8 rdr tunnan för potatesen och 15 rdr för forn, och höra, att man sält det man ; haft att fålja till bränwinsbrännare, ja swårt att höra begäras 24 rdr för rågen men då fråga år om utlänningen fom behöfwer wår fåd, få tänka wi: hwad skulle wi fäga, om Swerige haft wmifä ring och dansken derinne — han pekade derwid på Selands kust — hade fåd och wille sälja of den, men wåra fattiga lis far på kusten derinne wille med wåld hindra sädens hitförsel? Hwad du ide will att andra skola göra dig, det ? du ide göra dem: Så har jag lärt min friftendom. Och jag märkte snart att han talat ur allas hjertan. Betänken j fattige fom i dag sucken och kanske i morgon frestens att deltaga i wanmäktiga försök att gripa in i lar garnes kugghjul, denne fattige fiskarens ord, heldre än att förakta dem tills jtors den beredt er fribröd — på en fästning. Undergräfwen gerna brännerierna — ges nom att aldrig afnäma deras wara; men unnen och edra fattiga likar i andra läns der bröd för något högre pris än hwad det gäller hos of! Jorden är Herrans och hwad deruppå är. Huru ofta i fordna dar måste ej de fattige bland ute ländningarne högre betala sitt bröd, der före att fåd för millioner rdr fördes in till of! Det war ju Guds ande fom lärde Joseph att i goda år spara in säd i Egypten få att der i onda år war säd att sälja äfwen till utländske. 1 Mos. B. 42: 382 Må wi ej wara grymmare än egyptierna, än Pharao! Utlänningens penning, som inkommer för säd, skall göra det lönande att uppe odla wår jord, få att hon kan bära dnbbelt mot hwad hon nu bår och priset derigenom sänkas; men under denna dyr tid skola arbetslöner stiga och sedan ej så lätt sjunka, då den under dyrtiden nyfs ter och sparsam blifne arbetaren gör båts tre arbete än förut, och de rike aldrig få låtit den wanliga dagspenningen falla, fom ett torgpris faller. DÅ ffolen j glä. dja eder öfwer den reform 1855 fört met fig. Lärdomens rot är bitter men fruk ten är för. Waren wisse: j skolen en dag tacka Gud för detta årets tuktan till rått färdighet, t. ex. sparsamhet, nykterhet och