Norrländska Korrespondenten – 22 september 1855, sida 3

wi, eller rättare sagdt du, refer incog nito. Tro mig, att flickorna nog skulle wisa sig i en annan dager, om de bade ringaste aning om att en rik grefwe ur en af wåra förnämsta ätter förborgader under den kringstrykande artisten Klöf werdahls anspräkslösa fommarhabir.r Men der är juft detta, fom de, ens ligt min plan, ide skola weta. Jag will söka mig en brud fom älskar mig för min egen skull och ide för min börds. äfwen du bör hafwa samma intresse, ty finge hela werlden weta att du har mitt bestämda löfte om ett stort pastorat, till hwilket jag eger jus patronatus, och som enligt naturens ordning snart måsie bli ledigt, då gubben Psalmodius snart är hundra är gammal, ffulle prestdöttrar och andra fattiga mamseller eller fröknar upobjuda ad fin förmåga för att i dig erhälla en frälserman ur fångenskapen i jungfruburen. Wi jaga således i fam: ma koppel, fom du fer. SIh lifa hungriga fommo wi wål tillbafa från jagten, fruftar jag. (Forts.)