Fredrik war en ung och rask sjöman, fom länge haft säker utkif på den lida sylpyiden, hwars hjerta han önskade ftapa, oc) hur länge han kryssade, fit han änteligen wind i segeln. Han äns trade det lilla hjertat, fom gaf fig till fånga åt sjömannen, hwilken nu tyckte sig hafwa gjort en pris, wärdefullare ån alla priser tillsammans, fom de alliee rade göra i wår närbet. Fredrik och Sophie woro nu allierade i lif oc död. Det hörer till menniskornas swagheter, att de gerna wilja uppträda med lefande balsam, för att Hela de dödligt får rande skott, fom jag nyss omtalat. Så tyckte till exempel Sophies närmaste anhöriga att kärleken är blind, — ty, tänkte de, en så fager tärna kunde wäl göra ett bättre wal, än af en fattig sjöman. Fattigdomen är ju alltid en stor ofullkomlighet, i fråga om att sätta bo, och i gammalt, praktiskt folks ögon är färleken ett oting, fom man. gerna will göra synonymt med därskap. Pennine gen är den tillförlitligaste wärdemätaren af huslig sällhet; men de gamle wilja ock ej ihägkomma, att äfwen de en gång