Norrländska Korrespondenten – 4 augusti 1855, sida 2

twenne gånger om året till föräldrarne. Brefwen woro dock forta, och i dem redogjordes ej för hans öden. Oftast slutade han dem dermed: fjag bryter mig fram igenom brånningarne, jag swälter icke, arbetar ifrigt, behöfwer ingen hjelp från hemmet, men sänder warma böner till himlen för mina gor da föräldrar. För några år sedan dogo de: ingen förmögenhet fanns efter dem; boet ätgick till skuldernas liqviderande. Omkring ett år derefter ankom ett bref från Arel till en aflägsen slägtinge. Det innehöll en wexel på 200 rdr bfo, eller lifa stort belopp fom han wid af: resan hade fått ur fädernehuset; de skulle anwändas till en wacker grafwärd öfwer föräldrarne. Sedan hördes han ej af på flera är; ty han hade just ingen att meddela fig åt här i landet. Förliden höst fom han doc åter. Une derrättelsen derom föranledde både nyikenhet och oro. War han rik, eter om han med twenne tomma bänder?