ett! heligt, ett äkta christeligt och Gudi behagligt andewerk?! Uti n:o 6 af Norrl. Korresp. har Tit. säkert läsit några af de bibelspråk fom tala i ämnet, och i n:o 19 af s. tion, fin nas ännu flera citerade, hwilfa ljudeligen upplästes i prestsällskapet; äfwensom noter na torde hafwa blifwit observerade både ur nya och gamla Testamentet, der också finnas många libertiner i predikowäg. J förra affeendet hörde Tit. följande ord i föredraget: 7-— Talaren är ide få liberal, att han flörtar med direkt tillämye ning häraf på alla läseripersoner samt alla ställningar eller tillställningar och förhållanden i protestantismens så till sägandes andra fädernesland. Jcke Hel: ler debiterar han alla för en falsk grund efter bokstafwen. Han skulle twertom icke allenast hålla till godo, utan till och med gerna fe, om någon wille öfwerbewisa honom samt hwar och en, att intet af deåoch andra bibelspråk är på nutidens fi bertiner tillämpligt. Men ett i minne: — är det okunnighet, eller glomssa, eller förakt, fom öppnat få många munnar och tidningsspalter för hwad fom i dag kallas frihet, men i morgon eller sedan man wederbörligen sofwit på saken måste heta sjelfoswåld? ? 2 J sednare fallet heter det: — cke heller af dessa språk gör talaren allmän tillämpning. De må dock anföras säsom tillifa utwisande Herrans misshag, samt att man ide heller i den tiden borde wi sa folk skonsamhet, hwarigenom sista mil: lan ide alltid blir bättre ån den första. — Och må Vit. sjelf bese oh anwända de citerade språken, för att upprätta fin fat och nedgöra den skriflystne. Såsom liberal, men ide libertin, will undertecknad gerna låta Tit. undra äns nu mer ån i n:o 13 öfwer förändring eller icfe-förändring i hans kyrkliga Älg: ter. Gissa oh ljnaa äro ofta följeflagare. Detta i allmänhet och utan wi den tillämpning. Men efter sitt samwe te fan undertecknad äfwen inför de otrogne förfäfra, att han älskar och hyllar all förnuftig och christelig liberalism, ide ti: bertinism.