Framåt! till minnets altare att bedjv — SÅ ropa wi, oc endrägt inwid wår fi ba går Och sluter tätt ihop wår brödrakedja. Och glädjesängen klappar på fjällens portar grå, Och alla pulsar spritta, och alla hjertan flå — Framåt, framåt till wåra barndomsbyg der! Fram till Gevalia, bröder! Fram til den fföna ftad, Der wåra själar möttes första gången; Der morgonen war sorgfri, der aftonen war glad, Der dagens töcken skingrades af sången; Der gryningen till funskap blef tänd uti wår själ: Framåt till dessa dalar — wi känna dem så wäl — Framåt, framåt till wåra barndomsbygder! Som wingad fogelskara från söderns nejder flyr Och söker upp sitt bo i kända länder, Så ila wi med glädje, då wårens morann aror