Article Image
beftår företrädet? (Forts.) Fragmenter ur Contrakts-Proften Backlunds föredrag i Medel: pads Prefi-Sällffav. (Forts. fr. N:o 30.) J Sundswall finnes en erkesynagog eller öfwerhöfwidsman för en synagoga, der likartade motsägelser som i berörde grannskap eller åtminstone i afseende på baptisteriet förekommit, t. er. då Warten Salen, f. d. bonde, der tog barndopet i förswar. Men synagogisten, bryggaren Engbera, är ock separatistisk, om ide för öppna dörrar, dock för de inwigde eller utwalde efter den stora trosartikeln, att man bör akta fig för kyrkogång, för att ide blanda fig med de otrogna o. m. d. Bolaget måtte känna fig sjelft för ganska smittbart? Och enligt hwad man förut fett af nyssnämnde Tidning, fall Engberg hafwa det upplysta, det lydaktiga, det fridsammaj; och goda samwete, att han wäl fänner det lagstridiga och straffeliga i sitt konventikelförfarande samt följderna deraf, men frågar dock icke derefter! Det är menskligt att fela, men något annat att framhärda. Wackra uragoy! Ordet ans tyder närmast swansledare eller anförare för eftertruppen och trossen. J denna synagoga skall körsnären Fors: fell före detta hela 8 dagarna å rad harwa laborerat och fabricerat för sin oc de sinas sak. Dertill hörer en fegelfömmare van Ahn i staden. Der har låtit höra sig en bonde från Njurunda. Der har nyligen upptrådt en talerizagent, en riftig futu-peter konstapeln Möllerswärd, wäl ide ännu säsom forstågs-predifant emot wår kyrka och den renade lära, som uti den predikats och predikas, emedan han högt och flitigt både i och utom wisfa Tidningar omtalas fåfom mycket rens lärig och warm. Men månne Luther skulle hafwa något obytt med honom i afseende på anwisade frågor o. m. b.? Somlige sägas, efter ett gammal ordspräk, icke se för ögonens skull. Solblindheten har och det med fig, att man fer fju ftjers nor der det år ingen, eller doc blott en, men ingen der det kunde wara sju. Stundom tillkomma små Jidnings-anfor eller lögnungar, ehwad de äro foster af ett oskyldigt falstlogvium — falffetal — eller något wärre för nöje och nytta? Owad fårffildot angår emissariens i fta dens båda Tidningar omtalade ftudentskap, hwilket af många munnar eftersäges såsom något stort, öfwermattan stort, ja ett non plus ultra i funffapsoch skicklighetswäg, wore det intressant att fe, hwilkendera Redaktionen hinner förekom ma den andra berigtigande derom )), samt om gossens pass, med hwilfet ide heller skall hänga få rätt ihop, om man får tro hörsagor eller att passet skall Dee sticka fig uti ett handbref ifrån någon wän i wiken t. er. i Stockholm? Lyder passet på hållande af konventiklar, få fan wäl M. i sin christeliga enfaldighet eller ock mångfaldighet hafwa någon ursäkt; men en annan skrift säger, huru pat missbrukare böra anses och behandlas). Ryktet att han anmält fig hos mederhörlig fyrfo-auftoritet år nlkt eSqvalret, att Pastor skulle hafwa wifat fiffaen på honom är åtminstone en gjutögn. Sannt år dod att en synagogans peputation begärt kyrkan eller ätminstone n skolsal till lonventikelplats. Men då dägge delarne wägrades, skall ett wredamt missnöje genast hafwa wisat sig, amt sedermera i lägret och möjligen åf ven till någon del utom lägret, Dderöfs ver att man nekat en sådan andans man ned få stora gåfwor rättighet att husera fter behag, eller på insticktelse. Jcke alla, om hört M., torde hafwa wederbörligen rinrat sig och förstått eller ens förmått atta hwad här må upprepas: Ser till wad I hören och huru 3 hören! Jcke eller torde M. wara capabel deraf för NY SRA har Att nonfoft VV sF. är yu

26 maj 1855, sida 4

Thumbnail