Norrländska Korrespondenten – 26 maj 1855, sida 3

insand uppgift, hwari barnmorstan Cassel anklagades, att wid en förlöpt ung d. 14 Mars af grenadieren Dauns hustru tillwägagått med en gom waldsamhet. Huru härmed egentligen förhöll fig, kunDe ingen här då känna, alldenstund Hd gon Länsmansrapport ide om safen ans nu inkommit. Den 23 April anställde emellertid Kronolänsman E. Moselius uns dersökning. Hans förklaring till Kon:s Befallningshafwande om forrättningen, som anlände till Linköping den 3 Maj, säledes omkring 8 weckor efter tilldragelsen, åtföljdes af efterföljande tjeniterap: port af barnmorskan C. 6. Berghman. Tjenfterapport! Den 14 sistl. Mars blef undertecknad stickad af Medicine Doktorn och Chirurgie Mag. J Cnattingius i Stenninge, för att förlösa Lifgrenadieren Dauns i Swanshals hustru från hufwudet af det barn, hon skulle föda till werlden. SA. 11 f. m. infann budet hos mig och strart efter tolftiden keste jag, samt frame fom till stället kl half 4 c.m. Wid nun ankomst fanns före mig eraminerade barns morskan fru Casfel åfwen från Skenninge, hwilken skolat biträda wid förlofningen. På de frågor, jag gjorde fru Cassel öfwer tilldragelsen, upp gaf hon, att fostret haft vhfwudstupad lfnorlitmingd. w. s. wanligt, naturligt läge med huf: wudet före, men att hon, för att, efter hennes förmenande, påskynda förlossningen, sökt wända barnet i moderlifwet; sedan det skedt och naturens gång blifwiil störd, kunde hon icke utfå fostret utan af: röck froppen från hufwudet. Efter in: hemtad kunskap härom, sökte jag förlösa qwinnan från hufwudet, hwilfet fördt funde ske efter omfring 13 a 2 timmars förlopp, i anseende till vet igenswullna tillstånd, hwaruti barnföderskan jig befann. Efter uträttadt wärf återwände jag till mitt hemwist, sedan jag, jemlift de före skrifter wårt reglemente innehåller, för: ständigat fru Cassel, att wid stället var: wara intill dess wisshet wanns, huru med qwinnan kunde gå och för att under ti den lemna henne ändamålsenlig och tjenlig skötscl. Wid en tjensteresa som jag sedermera måste företaga, gjorde jag ett bejot hos Daun, då den smärtsamma undervåttels fen lemnades mig, att hans hustru res dan war död och begrafwen, och uppe gåfwo då de personer, fom wid förxa tillfället war tillstädes: att fru Gassel un. der eder och de gröffta yttranden på ett wåldsamt fått förfarit före min anfomst, samt att då mannen med flera tillftådeswarande wille efterffifa en annan pers fon, för att biträda wid förlopningsarbetet, hon förnekade att sådant fick ske, och fortfor håruti intill dess hon länge arbetat på det afryckta hufwudet förgär wes, då Daun slutligen erhöll löfte att resa till Wadstena, men under intet wil for till Skenninge, eller efter annan barns morska, och sedan han försöft hos tren: ne läkare i Wadstena, men ej lyckats re ste han till Skenninge, hwarest doktor Cnattingius redan war på wagnen, för