ii — de wi blott få böra henne sjelf, få 100: re det mycket troligt att hon kunde ans föra giltiga ursäkter. — — Nå men ingenting är lättare ån det — fade Sir Howard, och ringde på en detjent. — Men få widt jag fan ins se, wittnar hennes beteende, ifall hens nes uppgift om sonens tillständ är fann i hög grad om brist vå känsla; oh har hon diktat bistorien för att beskatta min medlidsamhet, så wittnar det lika litet fördelaftigt för hennes hjerta. Som sagdt wi skola snart få se. — — En betjent inträdde nu oc affändes till enkan Törners med defallning att hon genast skulle infinna sig på slottet. Medan wi wäntea vi hennes anfomft, wilja wi begagna tiden för att i fort: het göra läsaren bekant med Sir Ho: ward Nettleys lynne. Denne ädling war allmänt ansedd för en wälwillig man, efter detta ords wan liga bemärkelse; men närmare frårffår dad, war hang wälwilja af det torftiga slag som gör anspräf på tacksamhet utan att ingifwa någon synnerlig bög grad af aktning för gifwarens personlighet. Han gaf gerna och frikostigt, i full