Norrländska Korrespondenten – 23 maj 1855, sida 2

da nöd, utan att hysa deltagande för honom. — Deltagande — återtog Pastorn — är ett heligt ord och ett ofta wan helgadt ord; äfwen Ni, Sir Howard, beröfwar det sin djupa betodelse. Det är icke nog att wi hafwa känsla för den fattige, wi skolu äfwen känna med hos nom, wi skola dela hans känslor. — Jag tacar Er — fade Sir Howard med en tillfredsställd ton — att Ri fom att nämna dessa ord. — Mi yrfar, att wi skola fanna med de rin gare; men jag påfår ju deradå fulifoms liga oförmåga att funna känna med of. Edra slutsatser hålla ide frånd. — Jag medgifwer — fade pafiorn — att i wissa fall äro de ide mäktige af samma slags känslor fom personer i de bildade klasserna. Der finnas fröjder och sträfwanden utöfwer deras fattning, utöfwer deras kunskap. Våt dem dela Edra fröjder, och de skola åfwen få Edra bekymmer; men på den punkt, der samfunde-lifwet för värwarande besinner sig, äro de, med undantag af särskilta fall, alltför mycket uteslutne från det