mottog det wäntade brefwet från min far, af hwilket skulle bero huruwida jag skulle franna i England eller resa mi dare till Amerika. Brefwets innehåll war uppmuntrande; min far war tes dan en del af intrigen på spåren och hoppades att inom fortare tid, än hon förut tänkt, funna lyckas komma till slut med sitt företag, hwarföre han rådde mig att i London afwakta detsamma. Jag följde detta råd och underlåt ej att wid min ankomst till werldsstaden efterhöra den wän, fom wisat mig ett få ömt deltagande. Men af Swenske Konsuln upplostes jag, att han redan lemnat England. Jag war säledes ene sam i werldshwimlet af det omätliga London, utan någon egentlig sysselsättning midt i bland dessa millioner hwarandra korssande affärer. Mitt lonne hade blifwit något bättre efter de utsig ter till en lyckligare framtid min fars bref lemnat mig, och jag blef nu en fh: tig observatör af alla egenheterna hos detta märkwärdiga folk od i det land dit ödet kastat mig. Som jag ej har för affigt att strifwa en resebeskrifning, lemnar jag åsido res sultatet af dessa observationer.