Norrländska Korrespondenten – 28 mars 1855, sida 3

religionsmål intet uträtta, och att Sia ten har med Kyrkan föga eller intet att skaffa andra orenare fällor att förtiga. 8. Will man så rättwist och billigt fom möjligt bedömma närwarande tids an deliga rörelser, få må man taga till ledning ide blott Guds heliga ord, en mer än ytlig menniffofännedom och andelig erfarenhet, utan oc en grundlig fännedom i den christna kyrkans häfder. — 9. Orsakerna till de i föregående sats nämns De rörelsers ytterligheter, hwaröfwer ofta och med skål klagas, äro att i allmänhet föfa ej allenast i oftast okunniga, alllid ensidiga och oerfarna ledares wanligen orediga och uppskakande tal famtideras häftiga utfaranden emot de ordinarie lärarne, utan oc i Ahörarnes okunnighet och länge närd kallsinnighet i Christendomen. — 10. Om dessa ytterligheter skola, med Guds hjelp, kunna hindras att widare sprida sig, och deras wådliga werkningar kunna förekommas, är nödwändigt, att såwäl de sjelfkallade ledarne afsta ifrån sitt obehöriga ingrepp i ett embete, som de icke förstå, som ock, att de ordinarie lärarne enhälligt förena fig om för åns damålet lämpliga mått och steg. Der lins driga medel ide hjelpa, bör anwändandet af Lag och Kyrkostadgar tillgripas. Läseriets farligaste klippor äro högmod och otålighet. — 11. Ett på riktiga gruns der byggt underwisningssätt och goda läroböcker lätta mycket ungdomens fram steg i funskaper. Men lårarens guds fruftan, nit och skicklighet äro dock och förblifwa härwid hufwudsak. — 12. De, som yrka, att de så kallade doda språken böra antingen helt och hållet, eller till någon del borttagas ur dildningsserien, göra den studerande ungdomen en stor otjenst, i Det de göra den obenägen mot de werksammaste bildningsmedel. De hafwa ock emot sig snart sagdt hela bild: ningshistorien. (Forts.) — Angående briggen Mentors förolyckande utanför Götheborg, meddelar styrmannen å nämnde fartyg följande: Götheborg den 16 Mars 1853. Andtligen återkommen till Swerige will jag i korthet skrifwa dig till och underrätta vig om wår olycka, fom du redan fans hända fett i tidningarna omtalad. Den 5 Mars woro wi efter 74 dagars resa utanför Götheborg och trodde op omnär ra timmar i säferhet, då wi till wår får a funno hela fuften isbelagd. Fartyget wändes genast och med winden westlig fortsattas att kryssa för att om möjligt få någon hamn i Norrige. Hela natten woro wi fria från is tills fl. 5 på mor: gonen den 6 då wi befunno of i en få dan mängd drifis, att det den tjocka luften för oss war omöjligt att komma den fri. Xl. half 7 stötte fartyget mot en massa af is få att 2:ne planfor i bogporten intrycktes och wattnet genast inrusade. Allt hwad nu möjligt war att göra för att rädda briggen utfördes, men ingen hjelp fanns och fartyget fjönt allt mer och mer, då wi kl. 9 utsatte Storbåten för att bärga folket och fl. 10 lemERE NR IE RESO — Den 29 Mars, fl. 3 eftermiddagen, afs