Norrländska Korrespondenten – 17 mars 1855, sida 2

frågat mig: Hwilfen af of är jag? Nsonen af denna dubbelbild af mig sielf jagade blodet åt hufwudet på mig; jag greps af ett oemotsåndligt raseti, jag skreat: Han skall dö! han skall dö! En af of måne dö; en af of är för mycket på jorden. Jag ryckte från wäggen en af ve der hängande pistolerna, som alltid woro laddade, och fattade i den ans dra handen en dolkknif; få utrustad oc helt och hället förgätande, att jag war fånge, hastade jag till dörren för att skynda ut och upphinna den hemske mans nen fom skapade mitt lifs olycka.