Norrländska Korrespondenten – 14 mars 1855, sida 3

tullijenstemannen mot lärendrejarne: det tillåtes länsmånnen art göra ett mindre beslag för att lönnbränningen måtte få wara så mycket mera fredad, der den drifwes I större skala. Der ett beslag gö res ena dagen, sättes bränwinspannan i gång den andra; lönnbrännarne be gagna sig neml. af ytterst billiga apparater, hwaraf de wanligen äro försedda med dubbletter, men hwilka dessutom stå att föpa hos nästan hwarenda foppare slagarc. 1) Förlusten af apparaten, i händelse af beslag, är af obetydligt wärde, och de öfrige böterna betäckas wanligen med den winst lönnbrännaren förskaffat sig under tiden och som lemnar dessutom betydligt öfwerskott. Bönderna föreställa sig, att om än flere beslag göras hos samma person, de blott kunna dömmas i ena bot. Megs en så eländig polis, fom den, hwarmed Ostergyllen är wälsignad, som ide kraftfullt uppträder, hwarken ee mot lönnbränneriet eller den otillåtna bränwinsutminuteringen, kunna inga af de med den nya bränwinslagstiftningen af sedde ändamål i provinsen uppfyllas. Höga wederbörande skola dock, om ej förr, uppwakna när de nästa höst få erfara, att all skatt af större brännerier uteblifwer. Här i trakten hafwa alla, fom e ga större brännerier, beslutat att upphör ra med handteringen. Med 16 ff. bkos skatt pr fanna, fan ingen drista kasta fig in i fon: furrens med ett få allmänt bedrifwet lönnbränneri. Måhända kommer en och annan af småpannorna att fortsätta handteringen äfwen med skatt; de förlita fig på kopparslagarens fyndigbet att eude ra lagarne o. s. w. 2) Allmogen gör allt hwad den förmår, för att afskrämma ertra beslagare, med hwilka de ide gjort några hemliga öfwerenskommelser. Ingenting wore låt: tare än att få reda på dessa förhållanden, om någon af länsstyrelsen gjorde sig beswär att resa till Skenningetrakten der hwar och en kunde uplysa om före hållandena; men man föredrager en låt: sad okunnighet om det som tilldrager fig och inskränker fin werksamhet till uppläsandet i kyrkorna af owerksamma förmar ningar, hwilka afhöras af allmogen un: der illa doldt skratt. 1) Red. kan sarskildt uppipsa, att en stor far brikation af sadan redskap eger rum i Sen: ninge. 5) Oftf fönnhränninaen hedrifwes starkt inom