angående uppror, af den 6 Febr. 1849 kommer att drabba den fom vå fått der utt omförmäles, fig förbryter. — Såsom bewis på behjertenhet hos en fiortonarig gosse berättar Barlåfrona Weckoblad följande: Under jagt på sjöfogel den 19 sistl. Febr. hände sig, att twenne af jägarne, nemligen en fiskare, fom har husttu och många harn, samt en bondeson, båda från Thorhamns socken, nedföllo i en wak och skulle säkert hafwa drunknat, så framt det ide lyckats förre handlanden Yen: dels i Thorhamn fjortonårige fon, Ge org Julius, att med egen fara rädda de drunknande. Dessa, hwilkas namn ide äro uppgifne i den berättelse härom som ligger framför oss, woro twenne gånger nere i wattnet, men uppdrogos likwäl lyckligt af den raske gossen, hwars be hjertenhet just genom den nyssnämnda omståndigheten framstår i få mycket hö gre dager och tilldrager sig så mycket större uppmärksamhet. J sammanhang härmed må följande ur Helsingborgsposten meddelas, hwilket äfwen wittnar om raskhet och beflutsamhet: För några dagar sedan såg man på isen söder om hamnen några skolgossar gående på skridskor. Jnom ett ögonblick hade en af dem, wid namn G. Gjörloff nedfallit i en wak med tunn is och skulle, i anseende till djupet på detta ställe, utan twifwel omkommit, derest icke en af de yngre närwarande kamraterna, Elias Härd, haft nog beslutsamhet att wid för sta nödropet ila till stället. Det lydades honom att, liggande öfwer iskanten, fatta uti den äldre, nödställde ynglingen och, med fara att sjelf neddragas i djupet, hjelpa honom upp — Detta prof På raskhet och rådighet, sällsynt hos en tolfårig skolgosse, har ej bort alldeles lemnas åt glömskan. — J Aftonbladet läses: SN ett enskildt bref från Roslagen oms talas ett hedrande drag af brufåfolfet wid Schebo bruk, nemligen att smederna en: hälligt inställt sig hos brukets egare och bedt honom att den wid brufet befintliga frogen måtte indragas. Det är ännu ej bekant hwad swar dem meddelades, men wi förmoda att brukets egare icke funnit någon betänklighet wid att bewija en få resonabel begäran. — I Upfala-Biet läses: SKejfar Nikolaus är död! Denna stora och märkwärdiga nyhet ankom hit till staden den 3 d:s, således dagen efter sedan Kejsaren aflidit. Med Lördagens och Måndagens i hufwudstaden utkommande tidningar erhöll man ytter ligare bekräftelse derom. Den sensation, denna underrättelse uppwäckt, är här lika liflig, fom förmodligen öfwer hela den öfriga civiliserade werlden. Orsakerna till detta lifliga intresse äro flerehanda. Werldens i wisst afseende största man har i Kejsarens person aflidit. Den låra, som Dödens Engel alltid och öfwerallt pre OOA2Adz::::ttttt:ttttttttttt ARNE jande blickar omkring mig, en af mina