Werldsexpositionen i Paris. De omständigheter, under hwilka denna erposition kommer att ega rum, bidraga ej minst att göra den till en af werldå historiens märkwärdigaste företeeljer. De war midt under de orientaliska förweck lingarne fom tanken först wäckes om för: nyandet af den stora täflingskampen mel lan alla nationers induftris och konst idkare, och det är midt under det blodi gaste och ödesdigraste krig fom förberedel serna fortsättas till denna åt civilisatio nen helgade fest. Frankrike har, då det framhärdade i fit en gång fattade beslut, welat wisa werl den, att det ej mer bör tillåtas en ftat, hur mäktig den än må wara, att hindra de andra i uppfvllandet af sin historiska bestämmelse, och att kanonen ej mer är furstarnas och folkens sista argument. Denna Frankrikes stora tanke ha nä stan alla Europas nationer förftått och skyndat att göra till en werklighet. J den stund fom nu är ha ej mindre än 36 stater låtit inskrifwa fig på listan öfwer de täflande wid 1855 års erposition. De äro: Frankrike, England, Tvyffa tullföreningen, Österrike, Nederländerna, Bel gien, Förenta Staterna, Swerige, Norge, Danmart, Turkiet, Schweiz, Egypten, Spanien, Portugal, Kyrkostaten, Sardinien, Toscana, Tunis, China, Begge Sicilierna, Grekland, Perfien, Brasilien, Mexiko, Central Amerika, Venezuela, Ccu ador, Uruguav, Paraguay, Argentinska