wanliga, ty enligt uppgift fall man ge nom det nya förfaritgsfättet: 1:o erhålla 7 a 10 proc. mera kött i wigt affreatus tet; 2:o bibehiller fig sädant få kalladt Äpatentkött långe; 3:o är det mera efonomistt, emedan af lika qwantitet patenttött erhålles starkare soppa än utaf fött erhållet på wanliga sättet, eller oc åt: går, för att erhålla lika stark soppa, om kring 20 proc. mindre ar det förra föttet; 4:o blir köttet af äldre kreatur nå stan lika så smakligt, saftigt och mört som utaf ynsiss 5:o blir köttet mera nå: rande; 6:o blir det högrödare; 7:o år stlagtförandet säkrare och mindre fmårs tande för kreaturet, än det manliga, att flå i hufwudet eller skära i halsen eller stica i bröstet. Då ändamälet med det nva flagtförandet år, fåfom ofwan är nämndt, att er hålla ett mycket saftigt och kraftigt fört, få har man tänkt sig, att detta borde winnas derigenom, att blodet hindrades från att strömma ur de minsta och mine dre venerna uti de större ädergrenarne och stammarne, på det att de finaste fa pillärsfårlen och äfwen de lymphatiska kärlen må bidehålla fig fyllda och ut strömmandet af dessa delars safter före kommas. Försök hafwa wisat, att ju kraftigare och fullständigare lungornas utwidgning eger rum under andedrägtsprocessen, och ju längre denna fortfar, desto mer ins strömmar blodet ur de finaste idergrec narne uti de stora grenarne och fame marne. Saledces då döden inteäffar uns der det att lungorna åro utwidgade och af en betydande elasticitet, besinner fig nåstan hela blodmassan sammanhopad uti ven-fyftemetå stora grenar oh stammar, under det att, då döden inträffar när lungorna åre sammanfallna eller fame mantryckta detta förhållande eger rum uti betydligt mindre grad. Wid det nya pas tenterade sättet att slagta förskaffas den yttre lnften tillträde till brösthålan, få att lungorna derigenom fullständigt tomprimeradå. På grund häraf bar man föl jande förfaringssätt: Wid en lufttät påse af kautschuktyg eller dylikt, som rymmer omkring 30 kannor luft, fajftbindes luft: tätt ett enkelt rör af ben, elfenben eller trå, några tum långt oc några linier i diameter. Röret är öppet uti båda ändarne och har på midten utanpå en ut: widgning, för att beteckna huru långt det bör instickas. Påsen fylles med lurt förmedeljt en blåsbälg, och sedan detta är gjordt omknytes påsen strart ofwanför röret. På det fastbundna krenturet gör slagtaren med en liten knif eller lancett en inskärning ej öfwer twå tum lång, men fom intränger uti lungsäcken. In skärningen göres mellen 5:te och 6:te ref: benet på twå tredjedelar utaf afståndet mellan ryggraden och bröstbenet, räknadt ifrån ryggraden. Så fnart denna operation blifwit utförd på kreaturets båda sidor, stupar fre aturet och lungorna falla tillsammans. Då öppningen blott år liten, få fan fom munikationen med den yttre luften lätt blifwa afbruten. För att förekomma det ta samt päskynda döden, införes luftpå sens rör utt hålet på ena fidan, och tillknytningen ofwanför röret upplöses, hwarefter, genom påsens sammanpressning, hiften intryckes utt brösthålan. Följden dere af blir, att lungan helt och hållet hop: pressas och döden följer inom få mir nuter. Dråp och rån. Ett nattuppträde. (Forts. fr. föreg. N:r. JSara daaar efter aerninaen blefwo,