Norrländska Korrespondenten – 10 januari 1855, sida 4

ler he Boyer till ev twå eremplar, bland bwilfa en wanlig granskare omöjligen fan skilja kopian från originalet. Hwarken jon luft: eller känselsinnet fan upptäcka Det minsta spår af hwad behandling, oris ginaket warit underfastadt. Om gravys rer äro intryckta bland terten, om de i stället att hafwa lemnat pressen detta år, trycktes ar 1500, få blifwa ända orec sultaterna desamma. en trogen kopia och ett alldeles oförändradt original. Jag jemförde en sida munkstil, tryckt 1503, ett af Albrecht Därerd kopparstick, ett nummer af Ilujtrated London Hovs för den 24 April 1854 och ett nummer af den franska Ihijtvation med de fär skilda aftrycken, och kunde ide upptäcka någon annan skilnad än den, som kan förckomma mellan särskilda afdrag från samma plåt eller samma stereotypform. Sålunda syntes Omer Paschas por trätt i det eftergjorda London News wara ett bättre aftryck än I original numret men endast så modet bättre fom fan bero på swärtan och behandlingen i pressen. — Om hr Boper, eller rättare, förestandaren för hans lithografiska ma gasin, med hwilfen jag talade, icke allde les oriktigt beräknar eller öfwerdrifwer def fördelar, få är denna nya uppfine ning på wägen att bli en betänklig medtäflare för boktryckerikonsten, bedrifwen på det gamla fättet. På noggrannheten och snahbheten a bokstafsaftryck, stentryck och träsnitt reproducerades, hade jag ögonfkenliga bewis. Anwändbarhcten på böcters omttockning, ligger för öppen dag. En gammal rar bof, ett werk på frem mande spraf, sällsynta kopparstick eller träjnitt funna mångfaldigas med abfor lut lifhet i hwarje rad, ord eller Punkt. Det är slut på dåliga upplagor, få ländet finnes ett enda eremplar af en god — Dct sednaste numret af den ute märkta Franska tidskriften Magazin Vit torcoquc innchåller följande naturbijiws riska meddelande: TÖn fwalunge hade fallit ur nästet, sem war urpfördt under taket på slottet Launy, departementet Seine Jnfereure. Melle W., dotter till egaren af detta slott tog fig af det stackars fräket, och uppföde de honom med flugor och hwad annat han wille hafwa. Hon lyckades att gör ra sin skyddsling tam, hwilket likwäl icke afhöll denne ifrån att en gäng, då fönstret stod öppet, begifwa sig till de fina; men han kom tillbaka och höll till godo med den omwärdnad fom bewisades hunom inne i salongen, der han hade obe hindrad pasfage till och ifrån. J September förswann Swalan med sina kamrater. Nästa wår återkom han med dem och satte sig genast utanför ett af fönstren till den salong, i hwilken han blifwit uppfödd, och pickade med näbben derpå. Man öppnade, och han flög Di refte till kaminen, bredwid hwilken han warit wan att i en låda finna fin dage ligv ration; han låt taga och smeka fig, och förnyade dagligen fina besök, satte fig på fin unga herrskarinnas arel och framförallt försummade ide att fe om fin spiskammare, den man drog försorg om att åter hålla fylld. Wid höstens inbrott förswann han åter; nästa wår återkom han och gjorde under sommaren fina be sök i slottet lifjom den föregående; höften derpå afreste han åter i wanlig tid men denna gång återkom han icke mera; han hade förmodligen omkommit på resan. — — —ö— Rättegångsoh Polissak. (Handlagd i Stockholm). Den 29 Dec. har ett sjelfmord blifwit begånget, fom wäckt, stor sensation. Då cammakaremästaren Osterberg hemkom till in bostad. hade till hFonam fbsifwnsst affenr