med skoldighet mt betala syningskostnaden, samt att det föreslagna arbetet strax eller så fort görligt blifwer, företaga ock derkställa eller oc åt den sökande upplå ta dem tilltänkta odlingen till bruk oc nyttjande, att deraf hemta frukt och nyt ta i få lång tid, fom emot hang kofmad och möda skäligen swara fan. samtycke och bifall, på fina egor intaga. Gör det någon, böte 2 Daler, och ware ändå pliktig, der Byemän sådant begåra och påstå, att flife personer strar bort ffaffa. (Forts.) Elektriska telegrafen, Enligt Östg. Corr. är den swenska telegraflimen från Stockholm öfwer Up: sala och Orebro till Götheborg oh Hel singborg samt Malmö, hwilfen med få stor skyndsamhet blifwit anlagd, och i dessa dagar sammanbunden med det ftora telegrafnätet å Europas fastland, ge nom trådens läggande under sundet, oms kring 25,000 alnar lång och lagd söder om ön Hwen, mellan Wedbäck på dan ffa och Hilleshög på swenska sidan. GC huru här är betydligt bredare, ån ifjelf: wa fundet mellan Helsingborg och Hel singör, har tråden icke funna läggas der i följd af inoch utgående fartygs ant ring, fom för tråden wore menlig. Koff: naden för sundtråden är omkring 50,000 rdr, hwaraf danska kronan betalar håljten. Hela den öfriga swenska telegraf: linien, 97 mil lång beräknas kosta 150 tufen rdr bko. Den swenska telegraferingen har samma teckenspråk fom den utländska men åtskilliga inrättningar och machiner äro hos of dels nya, dels för: bättrade. Wår telegrafering går Åtminstone icke långsammare än den utländska. — Ett temligen tätt telegrafnät fanmmanbinder nu icke blott Europas flesta huf. wudstäder, utan nästan alla dess stora städer, och sträcker sig från Czernowitz i Bukowina wid Moldaus gräns till Bayonne wid Pyrencerna. Dess sydligaste punkter äro Triest, Venedig, Florens och Toulon. — Från Strengnäs skrifwes: Den studerande ungdomen firade den 13 Dec. härstädes en ganska luftig tillställning, fom utlockade större delen af denna slade, eljest i mängd fällan fynliga befolkning. Ett slädparti i fofty mer war arrangeradt, föreställande en afresa till ett bondkalas. Kl. 2 började en mång af flådar med åtskilliga luftiga fi urer utt samlas på stadens torg wil: et war uppfyldt af menniskor. Denikan begaf sig täget omkring staden och åkte i följande ordning: först spelmän med flarinetter och fioler på en parskrinda, der efter grefwens, prostens baronens, Ffronofogdens, kaplanens och länsmannens slädar; widare proftgårds fon notarien med fröken, doktorn, adjunkten med yrojtgårds dotter, en lackfabrikör, nämndes man med gumma, häradsdomaren, Efron: jägaren, samt slutligen bondfolk, ffrifmar re, sockenskräddare och kokmor med biträde, inalles 18 slädar. Sedan man åkt omkring staden, begaf man fig till Ef sågs gästgifwaregård, hwarest nämnde mannen, såsom wärd bjöd kaffe, hwarefter dansades. Efter dansens flut bulla des upp en duktig qwällsward. Lärowerkets rektor, hr prosten Broman, hade godheten att på begäran hedra ungdo men med fin närwaro, något fomiide ringa mån bidrog till trefnaden. Den af ung: domen få högt älskade lärarens glädje wid ungdomens offyldiga nöjen war för wäl känd, för att hang närwaro skulle borttaga nöjet. Den ungdomligt finnar de, gladlynte läraren deltog med nöje i polskorna, hwafter affjöngs ett af hans mest omtyckta stycken: Känner du lans det. Efter qwällswarden danfades når gra danser, hwarefter man begaf sig åter l. half 9. Man torde fällan hafwa sett ungdomen tillsammans på en dykE tilA22: man Alle Ab FFr.