Norrländska Korrespondenten – 3 januari 1855, sida 2

tydligen deraf, att hatten blef owidrörd på hans hufwud, då den swartklädda flickan lätt trippade förbi honom på trot tolren. Han följde efter henne. Kosan flyr: deg mot föder öfwer slussen uppför bac: fen till Södermalms torg, Hornsgatan framåt, ett stycke bortom Adolf Fredriks torg der hon ingick i ett oansenligt hus och förswann för den unga mannens ögon utan att genom en enda blid tillbafa gifwa tillkänna, huruwida hon war följd af någon eller icke. Den unge mannen hwars förnamn war Charles — tillnamnet gör ingens ting till saken — återwände samma wäg fom han kommit, od) stannade ej förr än han återkommit utanför klädståndet wid Köpmangatan Efter något befinnande gick han in i ständet, fam egdes af en äldre, korpulent fru med glasöögon vå näsan. Charles uppgjorde fin lilla plan. Ödmjuft helsade ban på den gamla, fom i honom trodde fig fe en kund, och Dderföre på ett helt förekommande sätt beswarade hang helsning. — Förlåt mig min bästa fru, att jag faller er beswärlig med ett vor frågor. Jag säg för en siund sedan en ung fwartflädd flicka lemna butiken; — han lade särskildt tonwigt på det sista ordet under förmodan att frun skulle