Norrländska Korrespondenten – 2 september 1854, sida 3

— En stark wesilig blåst under flar bimmel har nu ett par dagar bioragit att torka får ben i hässjorna, få att tröskningen torde innan fört mera allmänt funna företagas, — Potatis, af årets gröda, har under de sednare dagarne funnits till salu få wäl på torget fom wid hamnen, till det billiga pri: fet of 1 rdr rag fierdingens — J afseende på det flander, som i flera tidningar warit rigtadt mot Befälhafwaren på ångfartyget Sundswall, till följe af hans resa till Bomarsund, yttrar Dilettanten i sitt sednaste ner den förmodan, att någon öfwerdrift derwid egt rum. Wi instämma i denna förmodan så mycket heldre, som wi hafwa oss bekant, att flere mildrande omflän: digheter derwid förekomma, fom blifwit förs bifedda af dem, fom med nog skärpta pennor tecknat resans obehagliga sidor, och hr Cap: ten Näsfen dessutom länge njutit ett aftadt anseende inom det samhälle, ban länge till: hört. Hwad deremot Ditettantens förslag angär, om företagande af en lustresa till Bomarsund härifrån med samma fartyg, kunna wi endast under följande wiltfor tillstyrfa en sädan resa, neml.: 1:o att koleran, som, enligt hwad Dil. i samma nir förmå: ler ticke få obetydligt lärer härja bland frans ffa soldateraa på Åland, först flyttas un: dan; 2:o att en säkrare lots, än den som förra gången satte fartyget på grund, an: skaffas, och 3:o att fartyget förses med får dana tilgångar att det fan möta fina råd, bare wid Bomarsund med samma bederfam: ma artighetsbetygelser, fom ångbåten Vin föping. Kunna ej dessa wilkor uppfyllas, så anse wi företaget mindre rådligt än wådligt. — Bland de talare, som wid debatten om skolresormen i presteståndet yttrade sig i reformerande riktning hafwa wi redan lårt känna en Doktor Säve, en Doktor Nordlanber, en prosten Prosten Almqwist m. fl. Wi intaga nu widarc här ett förtjenstfullt yttrande af br Professor Agardh, som klart lägger i dagen den nya reformens både nåd: wändighet ech wärde. Det lyder sålunda: Jag will medgifwa att grunderna för den bif: mande skolordningen funna arfes obestamda; de äro obestamda, ej genom folkets kånda önskan, utan ge: nom den organ, fom inför thronen skall tolka denna allmänna onskan. Nar man kånner Huru man skrufwat med bwarje ord i författningen, på det spatium för en fri tolkning skulle finnas, fan man ej undra att den sones swafwande, dot icke mer än att den konungens radgifware fom inför thronen will frambära och till en werklighet genomföra den: na kända onskan, har grunder nog uti föregående åtgöranden, då den minister fom ej mill detta fan finna swepskäl, utan att ristera att törna mot 106 eller 107 S. Hwilka äro wål då det swenska folkets fordringar af sitt underwisningswerk) Kan man mara twefsam derom? Jcke önskar det att Det uppwarande flägtet; under det man soker ine pregla i dess minne en Cefars oh andra bjeltars bedrifter ur förswunna tiders tilldragelfer, eller an: staller en linguistisk gymnastik med alla ett dodt