den värbtläunna Mas ön och emattagas öfwer: allt med a gäliftih:i, fom de återgälda genom alt emettaga slna arorrar tihbaka ombord till och md på densgtben. Ea 20:äårig löjtnant Fretland har töft ombord of slag och blifwit begrafwen rå Mustöns liba kyrkogård, der han sjelf några dagor förut ströfwat omkrira och afiecknat få kapellet, sem arofn å-darna. Engels fra presten hade omid qrafwea yitrat, att Oct war de jörjande on hugnad att icke derag fiens der, ntun deras wännert, skube trampa på den bortgångees foft.v — (Jnsändt.) En Motion i minne innan siutet a denna och börjaa af nästa Riksdag, haru man möjligen srall inskränka an: talet af Rikodagsmotioner innan de mitteras och remitteras? För art ide ästadkomma anthivpathicr i stallet sör sympathier, må ins. till en början följa praris af inlednings haranger, ehuru hans afsigt och ändamäl är att i möjligaste matto inskränka, om ide alldeles aflägsna äfwen dem, i synnerhet sådana, som mera funna få namn af oratoriska taleöfningar oh bifpurationer pro exercitio, än af rena och okonsllade :ankeftomställningar bums på fa, fen. Jns. har ide förbisett det reella för, hållande, att flera ähörare helt simpelt för: ena fig med motionären, och dermed punkt. Men buru ofta får man ide, efter bet en talare wederbörligen och tillräckligt utfört en motion, höra od) läsa, hurusom den andre wäl förenar fig med den wärde brodren, men will bod yttra fig i samma mening och resultat ... Likaledes den tredje efter den andra; den sjerde efter dea tredje o. s. w. Jns. lemnar derhän huru mänga eller om nägra, ur fickan framdraga till uppläsning cit lånt eller betingadt concept, eller och att de läsit öfwer ett sådant utantill?! Fordom kunde man tala om bundratals motioner wid en rikosdag; nu måste man tas la om tusentals. Och månne ide flera eler färre af dessa skulle egna fig mera för en Bystämma än för en Riksstämma? Men — för att ide inlöpa i åtal för missfirmelse mot nuwarande representanter, wänder fig inf. till ett erempel för en wanlig mansålder fes ban, då en ledamot af Rikets första ständ motionerade, att winterwägar öfwer sjsar, elfwar och dylika ssällen m. fl. icke mätte få stickas med tallbustar eller granbuskar, utan med dito qwistar. (Nb. ins. nekar icke, att småsaktmottonar äfwen funna ligga de öfr riga ständen tall last). Jns. mar bänvelfes wis närwarande, då cn bonde, efter att hafs wa lasit nämnde motion, spottade och swor, med tillägs:: 7Det måtte wäl icke war råa någon borde, fom kommit fram med fänt der. Hafwa de, fom wi skole skjutsa och fö da, ej annat att tala om, så kunde de åtminstone tiga. Tid och pengar ä! dyra, DÅ om ben rilödagsmannen kommit till wår by få stule wi icke auenast ja sagt honom sannin. gen att man ej behöfwer fara til Stod, holm för att låta höra slikt, utan oc skänkt honom få modet slickningsgods, fom han fun: de behöfiwvar ... Till saken: Hemställes, om icke en Riksdags kateches eller åtminstone abebof wore både nådig oh nyttig, för att fe och weta hwad fom år och bör wara riksdagsmessigt, eder ide? Åfigs ter och insigter funna wisst wara olika, samt förtjena något afseende; men man må dog bafwa ett allmänt reglemente, att fmånin. gom justeras och jemkas, åtminstone med fis fa goda skäl, fom många yrka antagandet af ett förändradt representationsförslag, ehus ru detta genast befinnes mycket felaktige, nems ligen att man wäl får taga bort felen efters åt i stället för att göra det förut? Jns. föreställer fig inom hwarje ständ 50 Riksdagsmän med hwar fin motion wid förs sta sammanträdet. Men ibland dessa mos tioner kunde ju wara 10 eller ock blott 5 af